2023 rapporterades 144 misstänkta fall av bland annat infiltration till Kriminalvårdens särskilda utredningar. Det visar nya siffror som SVT tagit del av. Det är nästan en tredubbling jämfört med 2020 då 50 misstänkta fall rapporterades.

Det kan bland annat handla om misstankar att medarbetare förmedlat information mellan häktade, kärleksrelationer till intagna eller insmuggling av otillåtna föremål.

Skärper rekryteringen

Kriminalvården tror att ökningen är reell men kan även bero på att man arbetar mer systematiskt för att upptäcka misstänkta fall.

– Vår underrättelsetjänst är duktig på att identifiera nya tillvägagångssätt, säger Josefin Skoglund.

Hon säger att rekryteringsprocessen förbättrats sedan en internrapport pekat på flera brister och att man nu gör grundligare anställningsintervjuer, tar noggrannare referenser och ger ökat stöd till rekryterarna.

Kontroll av domstolsanställda

Även andra delar av rättsväsendet försöker nu motverka påverkan och infiltration från kriminella.

Efter det uppmärksammade fallet med en kvinnlig anställd vid Attunda tingsrätt som dömdes för att ha läckt hemlig information till en gängkriminell, tänker Domstolsverket föreslå en lagändring som utökar möjligheten till registerkontroller vid anställning av domstolspersonal.

”Påverkat advokaterna”

Advokatsamfundet har nyligen inrättat en tillsynsenhet med uppgift att förebygga att advokater begår fel och vill införa särskilda kvalifikationskrav. Flera år som advokat ska krävas innan man får försvara personer misstänkta för allvarlig brottslighet.

– Vi har sett att gängkriminaliteten påverkat brottmålsadvokaterna framför allt och att nya advokater kan ha det svårare att stå emot påtryckningar, säger Mia Edwall Insulander, generalsekreterare på Advokatsamfundet.