Trängseln på svenska anstalter och häkten fortsätter att öka i takt med att allt fler häktas eller avtjänar längre fängelsestraff. Tidigare i år bedömde Kriminalvården att behovet av fler platser kommer att öka med 2 000 de kommande tio åren. Nu meddelar myndigheten att mycket tyder på att den prognosen kommer att spricka.

– Prognosen står sig fortfarande men samtidigt har vi indikationer på att den kan komma att behöva revideras, säger stabschef Joakim Righammar, och syftar på de olika skärpningar med förlängda fängelsestraff som väntas komma.

På grund av den akuta platsbristen gick Kriminalvården i september upp i stabsläge. I dag finns totalt 4 920 platser på de svenska anstalterna att tillgå och av dessa används i dagsläget 4 916. Men behovet av platser för intagna ser olika ut och störst brist är det inom de avdelningar med högst säkerhetsklassning, klass 1 och 2 för män. I klass 1, den högsta säkerhetsgraden, är beläggningsgraden närmare 120 procent, långt över Kriminalvårdens mål som är 90 procent. 

Förtätningen når taket

Nya anstalter planeras att byggas men då det dröjer flera år tills dessa står klara har Kriminalvården tagit till allt fler nödlösningar. Till en början ställdes våningssängar in i de intagnas celler och i november används 562 sådana beredskapsplatser. Men nu börjar förtätningen nå sin gräns meddelar Kriminalvården och därför bygger man alltså baracker, eller så kallade modulhus, för att lösa situationen.  

– Barackerna är en betydligt bättre lösning än att placera två personer i varje cell, säger Tomas Kvarnrud, kriminalvårdsinspektör på Rödjan i Mariestad. 

Modulhusen, slås nu upp i rekordfart innanför staketen på flera olika öppna anstalter i Sverige. På så vis skapas ytterligare 187 platser och det välkomnas av kriminalvårdarna. På Rödjan i Mariestad får man redan i februari ytterligare 43 platser tack vare modulhusen som kommer att stå i minst 5 år.