Ett stort antal personer har gripits efter helgens upplopp på flera håll i Sverige, men utredningsarbetet kan visa sig svårt, enligt kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki. Foto: Johan Nilsson/TT/Malin Hoelstad/SvD/TT

Kriminologen: Svårt att få någon dömd

Uppdaterad
Publicerad

Även om upploppen är fångade på film kan det bli svårt att identifiera och fälla de skyldiga. Det konstaterar kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki.

– Eftersom många är maskerade blir det definitivt svårare, men inte omöjligt. Många anförare är ofta kända hos polisen sedan tidigare, säger han.

Räddningspersonal och poliser attackerades, bilar stacks i brand, och polisbilar förstördes när hundratals maskerade personer gav sig ut på gatorna som en reaktion på att det danska högerextrema partiet Stram kurs meddelat att de skulle hålla möte i flera svenska städer.

Ett 20-tal personer har gripits i samband med upploppen tidigare i veckan. Under söndagen blossade oroligheterna återigen upp i Linköping och Norrköping och ytterligare 26 personer har gripits. Men bevisläget i den här typen av ärenden är ofta begränsat. Dels för att många deltagare är maskerade, dels för att polisens funktion i första hand är att skydda allmänheten och få stopp på upploppen.

Våldsamma upplopp i Sverige

– I den här typen av kaotisk situation måste polisen freda sig själv från att bli skadad eller till och med dödad. Att samla in och säkra bevisning är inte det första man tänker på, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Behövs stödbevisning

Våldsamt upplopp är när en folksamling, med uppsåt att med förenat våld sätta sig upp mot myndighet eller annars framtvinga eller hindra viss åtgärd, går till förenat våld på person eller egendom, enligt brottsbalken.

Straffet för anstiftare och anförare är fängelse i högst tio år. Övriga deltagare kan döms till böter eller fängelse i högst fyra år.

– Problemet med de senaste dagarnas upplopp är inte att bevisa att våldsamt upplopp har begåtts. Problemet är att kunna, utom allt rimligt tvivel, visa vilka personer som har deltagit i upploppet. Filmerna är mycket centrala i det här sammanhanget, men i många fall är det också nödvändigt med stödbevisning. Det är ofta svårt att bara utgå från bildbevis, säger Sarnecki.

16-åring gripen

I Malmö har 18 anmälningar inkommit sedan upploppet på lördagen och en 16-åring har gripits misstänkt för våldsamt upplopp, enligt Petra Stenkula, polisområdeschef i Malmö. Även i Örebro jobbar polisen nu med att försöka lagföra så många som möjligt efter händelsen. Att många personer var maskerade försvårar arbetet.

– Det är ju inget lätt utredningsarbete, då hade vi antagligen haft finkorna fulla redan, säger Niclas Hallgren, biträdande regionpolischef i Bergslagen.

Stora ansträngningar

Även om det är svårt att identifiera och döma någon för våldsamt upplopp menar Sarnecki att det också finns faktorer som talar för att fler personer kommer att gripas och ställas inför rätta för den senaste veckans upplopp.

– Med tanke på att det handlar om angrepp mot polisen är jag fullkomligt övertygad om att man kommer att göra stora ansträngningar för att hitta förövarna. Man kommer garanterat att hitta många fler när man har granskat bevismaterialet ytterligare gånger. Många av gärningsmännen är redan kända av polisen. Det är inte religiösa extremister utan redan tidigare grovt kriminella personer som är ledande i sådana upplopp.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsamma upplopp i Sverige

Mer i ämnet