Kryssningsturismen växer så det knakar. Bara förra året anlöpte 268 kryssningsfartyg till Stockholm och drygt en miljon internationella passagerare besökte staden.
Stockholm har beskrivits som en av ”de stora fem” kryssningsdestinationerna i Östersjöområdet, tillsammans med Helsingfors, S:t Petersburg, Tallinn och Köpenhamn. Göteborg hade i fjol 43 anlöp med sammanlagt 60 000 passagerare. Båda städerna väntar sig ett ännu starkare 2019.
Kryssningsbesöken fortsätter även att öka till Gotland, där man i fjol byggde en ny kryssningskaj i Visby som ett led i att utveckla turismen.
Som mindre städer
Men med en utökad trafik kommer även ökade utsläpp. Och en stor del av utsläppen från sjöfarten sker vid hamn, där kryssningsfartygen ligger med motorerna ständigt igång.
SVT har granskat alla fartygsanlöp till Sveriges tre största kryssningshamnar – Stockholm, Göteborg och Visby – och kan konstatera att de internationella kryssningsfartygen under 2018 låg med motorer igång i sammanlagt 5 528 timmar, motsvarande 230 dagar.
Varje fartyg är som en mindre stad, med butiker, restauranger, pooler och scener ombord. Allt detta drivs av diesel när de ligger med sina motorer på i hamn. I fartygens rök finns farliga partiklar som leder till förtidiga dödsfall och allvarliga sjukdomar.
I Stockholm stod kryssningsfartygen i fjol i hamn med motorerna på i 4 424 timmar, i Visby 641 timmar och i Göteborg cirka 463 timmar.
Andra regler för bilar
När SVT besöker Frihamnen i Stockholm kan vi se hur svart rök väller ut från de stora fartygens skorstenar, timme ut och timme in. Samtidigt är det förbjudet för bilarna som står parkerade i närheten att stå på tomgång längre än en minut.
Och trots att flera hamnar i Sverige har börjat erbjuda möjlighet till el-anslutning, i syfte att minska utsläppen, är det enligt hamnarna själva inte något som de internationella kryssningsfartygen använder sig av i dagsläget.
En förklaring till det är att det inte finns någon gemensam standard för anslutningar i världens hamnar. Dessutom är det dyrt och komplicerat för rederierna att utrusta fartygen med den utrusning som krävs för att använda el från land.