EU-kommissionen har sedan 2007 drivit ett ärende mot Sverige för att tillståndsprocessen rörande vattenkraften inte lever upp till att säkra EU:s krav på god vattenkvalité. Förra året skickade kommissionen ett fjärde motiverat yttrande, steget före att hamna i EU-domstolen. Nu måste därför Sverige skynda att införa nya miljötillstånd för vattenkraften.
Regeringskansliet kommer inom kort att skicka ut en promemoria på remiss, med förslag på ett nytt miljöprövningssystem. Ett lagförslag planeras sedan att läggas fram i höst.
”Krångel och höga kostnader”
– Kommission är på och gnäller på oss för att vårt prövningssystem inte ser till att vi moderniserar villkoren, och då måste det fixas på något sätt. Vi kommer nu kunna visa för EU-kommissionen att nu kommer det att hända någonting. Nu kommer vi få fart på omprövningarna, säger Egon Abresparr, rättschef på miljödepartementet.
LÄS MER: EU:s krav på Sveriges småskaliga vattenkrafverk hårdnar
Redan för några år sen skärptes miljökraven på vattenkraftverken efter att domstol underkänt alla gamla tillstånd. Det ledde till starka protester från kraftverksägarna mot krångel och höga kostnader. Från naturvården har det kommit kritik mot den långsamma takten i att ompröva de gamla tillstånden.
Gamla tillstånd ska bli moderna
SVT Nyheter har tagit del av den promemoria som ännu inte offentliggjorts. För att klara EU:s krav på en god vattenmiljö så måste alla vattenkraftverk som inte har fått ett nytt miljötillstånd de senaste 20 åren ansöka om ett nytt tillstånd, dvs i stort sett alla.
En nationell plan ska avgöra i vilken ordning det ska ske. Kraftverken ska ställa sig i kö och får drivas vidare under tiden. Men när planen ska finnas på plats och prövningarna börja sägs inte i promemorian.
LÄS MER: Flera hundra år gamla tillstånd styr dagens vattenkraft
Ägarna ska själva betala för ett nytt tillstånd, men det sätts ett maxtak på 140.000 kronor. Kraftbolagen, som får sänkt fastighetsskatt, ska sätta upp en frivillig fond på 10 miljarder som ska betala miljöåtgärder på småkraftverken. För att få tillstånd kan det krävas dyra fiskvandringsvägar eller ökad minimitappning, det måste alltså släppas igenom tillräckligt med vatten för att naturmiljön ska må bra.
7400 kraftverk måste ha nya tillstånd
Det finns enligt utredningen hela 7400 kraftverk och dammar som måste ha nya miljötillstånd. Omkring 2000 är kraftverk, men cirka 1000 av dessa är små under 125 kilowatt och bidrar lite till elförsörjningen. Miljöprövningen kommer att ta lång tid, men någon bedömning av hur lång gör inte miljödepartementet. Inte heller kan miljödepartementet säga om de nya förslagen kommer att leda till att miljökvalitetsnormen nås till målåret 2027. Fem miljödomstolar ska pröva tusentals ärenden.
– Det kan bli en flaskhals. Vi har inte skissat på någon extraförstärkning av domstolarna. Tanken är att när man gör den här planen ska man göra tidsplaner så det passar in i vilka resurser som finns, säger Egon Abresparr.
Branschen ska betala miljöåtgärder
Idag kräver länsstyrelserna att kraftverken söker nya miljötillstånd, men det går sakta. Bara 78 av 3656 tillstånd har omprövats. Den tidigare regeln om att myndigheterna måste betala kraftverkens produktionsbortfall vid en ny tillståndsprövning har varit en hämsko på att uppdatera miljövillkoren. Den regeln förslås nu tas bort. Det kan skynda på prövningen och spara pengar för staten. Det är istället kraftverksbranschen själv som ska stå för kostnaderna för miljöanpassningen. Det var en del av energiöverenskommelsen i riksdagen 2016.
– Den långsamma takten har berott mer på att det inte funnits resurser. Nu tänker sig ju branschen att de ska stå för det. Det är den stora skillnaden, säger Egon Abresparr.
Kritik mot onödiga fisktrappor
Föreningen Älvräddarna befarar dock att det nya systemet kan leda till förseningar av miljöprövningarna. Man är också kritisk till att regeringen vill ta bort kravet på att kraftverken ska ha en samhällsnytta. Det kan leda till att små ”hobbykraftverk” kan vara kvar om de bygger en fisktrappa, trots att det inte löser alla miljöproblem som till exempel yngelplatser och strömmande vatten. Det kan leda till onödiga kostnader.
– Risken är nu att vi får tusentals fiskvägar och att vi upptäcker om 20 år att vi inte nådde miljömålen. Då har vi ju slösat bort många miljarder på åtgärder som inte var verksamma. Och så får vi göra om det med nya miljarder. Det tycker jag är dumt, säger ordföranden Christer Borg, som anser att branschfonden istället ska bekosta utrivningen av många små verk istället.
LÄS MER: Laxarna kommer inte förbi kraftverket
Kan ändå slippa tuffa miljökrav
Miljödepartementet har inte tagit ställning till om de minsta 1000 kraftverken som ger lite el ska finnas kvar eller inte. Det avgörs av tillståndsprövningen.
– Det har ju kallats för ”rivningslagen” och kraftverksägarna är rädda för att alla ska rivas ut. Medan miljöorganisationerna anser att det här inte kommer leda till någon utrivning alls. Då det visar väl att vi hamnat rätt. I vissa fall får man riva, i andra inte, säger Egon Abresparr som påpekar att det nya förslagen inte nödvändigtvis betyder hårdare miljökrav än idag.
– Alla är så rädda att det kommer att bli så tuffa miljökrav. Men det är långt ifrån säkert att det kommer att drabba så hårt. Vi kommer att säkerställa att det blir rätt satta miljövillkor, och vi ska inte ställa mer långtgående krav än vad EU-direktivet kräver av oss. Och vi ska använda de undantag som finns när det handlar om samhällsviktiga verksamheter som elproduktion, säger han.