När fötterna började värka efter många timmars vandring på brittiska Hampton Court Palace Flower show insåg jag mitt misstag. Dagen hade nästan gått och jag upptäckte att jag bara traskat runt i avdelningen dammar. Jag hade totalt missbedömt storleken på utställningen.
Jag hade inte sett idéträdgårdarna, växtutställningarna, grönsakerna och perennerna - och inte heller rosorna. Det var ju rosorna, och särskilt de engelska rosorna, som jag absolut ville se.
Misstag nummer två
Mitt andra misstag var impulsartade inköp av alltför många och alltför tunga växter. Som den där bambun med det oemotståndliga namnet Grandfather´s walkingstick (som dog nästföljande vinter).
Med blodsockret på minus knäade jag vilset fram, alltmer desperat, över vidden av mitt misstag. Framför mig tornade tält upp sig, fyllda av vackert disponerade grönsaker och växter, alla med utmärkelser av guld- och silverplaketter. Men min energi och dagen var slut.
Men rosorna?
Men de engelska rosorna? Det var ju därför jag åkt hela vägen dit.
Plötsligt fick jag syn på ett gigantiskt tält med skylten Roses. Jag uppbringade mina sista krafter och vacklade in.
Där fanns de – mina engelska favoritrosor. Min första stora rosenkärlek var en Graham Thomas. En svagt te-doftande (ja, te!) matt gul skönhet. Från min sida var det kärlek vid första ögonkastet. (Graham har dock varit svårflörtad och har haft svårt att anpassa sig till det svala nordiska klimatet.)
Skymtade något gult!
Min utmattade blick scannade megatältets innehåll på jakt efter Graham. Och i ögonvrån skymtade jag något blygt i gult. Som en målsökande robot kryssade jag fram bland rosentokiga engelsmän. Jag släppte kassarna och segnade ner i Grahams famn. Och insåg att resten av den pampiga flower showen fick klara sig utan mig.
Lärdomen från Hampton Court har jag tagit med mig till andra trädgårdsmässor och blomsterutställningar.
Det handlar om att se till att energin räcker hela vägen och att inte bli kär i någon stor och tung växt eller en smart kompostlåda av stål. Om det ändå sker – ibland kan man inte styra sina känslor - bör man snabbt lämna in den i garderoben eller i bilen.
Frövalv på Svalbard
Kolla sedan noga igenom programmet av föredrag och seminarier. Pricka för roliga ämnen som Svalbards globala frövalv, hur man delar dahliaknölar och ympar ett familjeträd.
Spana in var scenerna är geografiskt belägna i området eller mässhallen.
Termos och mackor
Gör ett körschema. För att slippa att köa till de överfulla restaurangerna tar man med en ryggsäck med kaffetermos, smörgåsar och proteinrika energibars som man förtär i lagom intervaller.
Möt profilerna
Återhämtningen under föredragen ger ny energi för spaning efter bekanta och för initierade samtal med Profilerna. Som Rune som ägnat sitt liv åt olika chilisorter. Eller hans granne Johnny i montern bredvid. Han har odlat fram de bästa ekologiska grönsaksfröerna i nordiskt klimat sedan tidigt 80-tal och brukar se lite trött ut.
Eller nordvästra Skånes mest passionerade potatisodlare. Bertil har 550 olika sorters potatis och han kan namnen på alla. ”Fast” eller ”mjölig” handlar det inte om alltså va. För att inte tala om Berndt som säljer sticklingar av Ornäsbjörk – ”det förföriska och falska riksträdet”.
Smart pinne
Ett annat särskilt släkte på trädgårdsmässan är ”de som säljer fiffiga trädgårdsredskap”. Ofta är det en man som uppfunnit en enda pryl och som turnerar Sverige runt med den. Det kan röra sig om en smart pinne som kan knipa sönder sniglar eller de där stiliga kompostlådorna som vi var inne på tidigare.
För en trädgårdsmänniska är det inte alltid de färgglada växterna som blir föremål för ens heta begär. Minst lika upphetsande är nya gödselpellets, växthus, speciallampor – och alltid, varje år, en ny sekatör med kvinnligt handtag, gärna i rosa.
De hängivna
Det finns ytterligare en grupp människor som förgyller trädgårdsmässan varje år. De så kallade Sällskapen. Dessa hängivna som snöat in totalt på till exempel gloxiniaväxter (gesneriasterna). Svenska Saintpauliasällskapet berättar gärna allt ni vill veta om denna dystra växt. Hoyasällskapet hedrar lågmält den retrobetonade porslinsblomman.
Massor av inspiration, nya trender och framförallt rikedom av kunskap finns att njuta av på trädgårdsmässor. Om man lärt sig av misstagen.