Lärarflykt på landets skolor: En av fyra byter jobb varje läsår

Uppdaterad
Publicerad

En av fyra lärare byter jobb varje år, visar SVT:s granskning av läraromsättningen i landet. För eleverna kan det få stora konsekvenser, och värst drabbas de redan svaga eleverna.

– När de ska lära känna oss så kanske det är svårt att veta hur vi är, och hur de ska få det att fungera för oss, säger Deliah Johansson Al-Faisal, som har bytt mentor flera gånger under mellanstadiet.

Att läraromsättningen är ett problem för såväl elever, föräldrar och skolor har beskrivits många gånger i enskilda fall.

Skolan – Val 2022

För första gången kan nu SVT visa hur omfattande läraromsättningen är. En av fyra lärare byter jobb varje år. Hälften jobbar max tre år på samma skola.

– Det drabbar svaga elever mest, eftersom de har ett särskilt behov av att få en förutsägbar och trygg undervisning, säger Karin Lindqvist, utredare på Skolinspektionen.

Kan leda till fel betygsättning

Enligt Karin Lindqvist är det tydligt att lärarbyten får konsekvenser för eleverna. Oroligt i klassrummet, bromsad inlärning och svårt att göra en rättvis bedömning av elevernas kompetens, är några exempel.

I vissa fall kan det även leda till en felaktig betygssättning.

– Vi har ju sett exempel på att lärare kanske inte har så god dokumentation kring vad man har gjort tidigare under året, och att en ny lärare kommer in och har ganska lite att gå på när det kommer till att sätta betyg.

– Då kanske man går på vad eleven hade för betyg tidigare år, eller man kanske tittar väldigt mycket på vissa enstaka underlag, säger Karin Lindqvist.

”Måste skapa attraktiva arbetsplatser”

En annan sak som blir lidande vid frekventa lärarbyten är elevernas relation till de vuxna i skolan. Något som Yosyas Mengisteab Haile på Bolidenskolan, känner igen sig i.

– Jag har haft lite svårt för att lita på en lärare, men om jag litar på en lärare så är det bra för mig och för den, säger han.

SVT har varit i kontakt med lärare över hela landet, som har berättat om varför de har valt att säga upp sig från sin arbetsplats. Den vanligaste orsaken är enligt de vi pratat med en dålig arbetsmiljö. Många uppger även att de byter jobb för att höja sin lön.

– Det är lärarbrist och det är lärarnas arbetsmarknad. Eftersom vi har den situationen så behöver också arbetsgivaren skapa riktigt attraktiva arbetsplatser så att lärarna vill stanna, säger Karin Lindqvist, utredare på Skolinspektionen.

Om SVT:s undersökning

  • SCB har på beställning av SVT tagit fram uppgifter över hur många grundskolelärare som byter tjänst varje år. Ett tjänstebyte i statistiken innebär att en lärares personnummer inte rapporteras in som anställd på samma skolenhet nästkommande år.
  • Statistiken omfattar alla lärare, oavsett anställningsform eller behörighet. Obehörig personal kan anställas med tidsbegränsning om skolan inte lyckas tillsätta behörig personal på tjänsten, efter tiden löpt ut kan anställningen förnyas. Därför avgränsas inte statistiken behörig eller obehörig personal, då det är kontinuiteten för lärare och elever som är fokus för granskningen.
  • Statistiken visar att andelen som bytt tjänst till nästkommande år har legat mellan 26 och 30 procent under åren 2014 – 2021. Det finns en viss felmarginal då en lärare kan förekomma på flera skolenheter under samma år, eller att en skolenhet genomgår en förändring som blir en ny tjänst för lärarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skolan – Val 2022

Mer i ämnet