Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Nya betygen tolkas olika

Foto: TT

Många lärare är nöjda med den nya betygsskalan och tycker att det har blivit lättare att sätta betyg. Men de gör olika bedömningar när de sätter betyg. Det visar en undersökning som SVT Nyheter gjort.

På Hagagymnasiet i Norrköping känner läraren Petra Särnhammar igen sig i bilden av att lärarna gör olika bedömningar.

– Jag tror inte att man kan säga att vi lärare gör lika. Vi strävar förstås efter det men det är många gånger svårt. Det krävs mycket arbete med diskussioner och medbedömning och det är en så pass pressad situation i skolan att vi inte har så mycket tid, säger hon.

Fler betygssteg en förbättring

SVT Nyheter har frågat 150 lärare vid 50 slumpvis utvalda gymnasieskolor hur de ser på betygssättningen. Knappt 100 lärare i svenska, engelska respektive matematik vid i huvudsak samhällsprogrammet har svarat. En klar majoritet anser att den nya betygsskalan är tydlig och drygt 40 procent anser att den nya skalan innebär att det har blivit lättare att sätta betyg nu än vad det var med IG-MVG-skalan. Och de är framför allt nöjda med att betygsskalan nu innehåller fler steg.

Svårt dra generella slutsatser

Undersökningen är för liten för att dra generella slutsatser om lärarkåren i hela Sverige. Men vi kan ändå se att de som svarat gör olika i sina bedömningar. På frågan om vilket betyg läraren skulle ge om en elev nått kunskapskraven för ett A på alla moment utom ett, där eleven presterat motsvarande ett E, blir skillnaderna tydliga.

Ungefär en tredjedel skulle ge betyget A eller B. Var fjärde skulle ge ett D. En stor majoritet av lärarna låter eleverna få fler chanser att visa att de behärskar kunskapskravet där eleven fått ett sämre betyg. Det innebär alltså att eleven ges möjlighet att höja betyget.

Ångest av en ”dålig dag”

Enligt Matilda Hellström, ordförande för Sveriges elevråd Svea, jobbar och applicerar skolor betygssystemet olika.

– Till exempel är det numera på många skolor svårt att ha en ”dålig dag” som elev. Det gör att många känner ångest och stress av dagens betygssystem. Alla berättelser om elever som har ett A på de flesta moment, men får ett E på ett delmoment också resulterar det i ett D i slutbetyg. Sådana tolkningar är en verklighet för väldigt många, säger Matilda Hellström och fortsätter:

– Hur många chanser har man att lyfta sig efter att man misslyckats några gånger? Det är ofta väldigt olika och då inte bara från skola till skola utan också på en och samma skola.

Flera kunskapsprövningar

På Hagagymnaisiet i Norrköping arbetar personalen med att ge eleverna fler chanser att nå kunskapskraven.

– Jag lägger upp min kurs så att vi prövar varje kunskapskrav flera gånger. Det måste vara en grundförutsättning med det här systemet. Man kan inte bara pröva ett kunskapskrav en gång och sedan ska det ligga till grund för hela betyget, säger läraren Petra Särnhammar.

Om betygen och SVT:s enkät

Visa

2011 infördes den nya betygsskalan, med betygssteg från det högsta betyget A till F, som innebär att eleven underkänns. En av avsikterna var att det ska finnas fler betygssteg än i den tidigare skalan med IG, G, VG och MVG.

Men kritiken mot bokstavsbetygen har varit hård, framför allt för att den varit svår att förstå och för att den innebär att det är elevens sämsta prestation på ett enskilt kunskapskrav som blir utslagsgivande.

Det finns tydliga kriterier för betygsstegen A, C och E. För att en elev ska få exempelvis ett A i betyg måste eleven nå A i alla kunskapskrav i ämnet. En elev som nått A i flera kunskapskrav men fått ett E i ett område har inte heller uppnått kraven för ett C och kan i bästa fall få ett D. Men tanken är att lärarna ska ge eleverna fler möjligheter att visa vad de kan, så att eleven i bästa fall kan nå ett högre betyg.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera den nya skalan. I april nästa år ska resultatet presenteras.

SVT ville försöka få en tydligare bild av lärarkårens åsikter kring betygssättning och det nya betygssystemet, än vad enskilda intervjuer kan ge. För att resultatet inte skulle spreta för mycket valde vi att dra ett slumpmässigt urval av 50 gymnasieskolor som alla erbjuder samhällsprogrammet.

Listan över skolor fick vi från Skolverket och därefter letade vi fram mejladresser till tre lärare som i huvudsak undervisar på samhällsprogrammet på varje skola. En i vardera av de tre ämnena svenska, matematik och engelska. I de fall informationen inte fanns på skolans webbsida kontaktade vi skolan.

150 lärare fick enkäten och 95 har besvarat den, vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent. Det är förhållandevis jämn fördelning av de tre olika ämnena.

Dela med dig av dina erfarenheter om det nya betygssystemet

Visa

Är du lärare, elev eller förälder och har åsikter om det nya betygssystemet? Hör av dig till oss via Facebook, Twitter eller mejl.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya betygssystemet

Mer i ämnet