Skönhetsindustrin växer snabbt över hela världen. I Sverige utförs hundratusentals behandlingar varje år och Konsumentverket uppskattar att branschen som helhet växer med 20 procent årligen.
Särskilt snabbt växer olika sorters laserbehandlingar. Men exakt hur stor tillväxten är vet ingen. Hur många som tillhandahåller laserbehandlingar i Sverige vet man inte heller.
Det saknas nämligen centrala register, eftersom inga verksamheter som använder sig av laser i skönhetsrelaterat syfte är tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Socialstyrelsen och Konsumentverket rekommenderade officiella register och tillståndsplikt redan 2018, inför införandet av den nya skönhetslagen 2021. Trots detta uteblev regleringen.
Inspektören: ”Finns en stor begränsning”
Laserrelaterade skador ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), men i själva verket hamnar de flesta anmälningarna hos Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Konsumentverket eller Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
Inga av instanserna är skyldiga att vidarebefordra sina ärenden till SSM, vilket i praktiken innebär att myndigheten helt enkelt inte vet var tillsynen ska utföras – eller att ett ärende ens har upprättats.
Förra året fick SSM in tio ärenden – ingen tillsyn gjordes.
Avdelningschefen: Borde lägga mer resurser
Totalt uppskattar myndigheten att man har en heltidstjänst som ska hantera tillsynen av skönhetsrelaterad laser – i hela landet.
– Den här marknaden har växt stort de senaste åren och vi har inte riktigt hunnit med att manna upp på det här området, säger Erik Höglund, avdelningschef för tillsyn på SSM.
Har ni tillräckliga resurser för att kunna bedriva ert uppdrag?
– Upplevelsen är att vi borde lägga mer resurser på det här.
Konsumentverket och Socialstyrelsens rekommendation till regeringen
Socialstyrelsen och Konsumentverket rekommenderade officiella register och tillståndsplikt redan 2018 (i Socialstyrelsens redovisning av sitt regeringsuppdrag) inför införandet av den nya skönhetslagen 2021. (Samt i Konsumentverkets Konsumentrapport från 2018.)
Där kom de fram till följande, vilket de presenterade för regeringen i två (av varandra oberoende rapporter):
- Krav på anmälnings- eller tillståndsplikt
- Inrättande av nationellt register
- Kompetens- och utbildningskrav
- Krav på försäkring
- Informationsskyldighet för företagen
- Den nya skönhetslagen antogs 2021. Den ska revideras år 2023.
Källa: Socialstyrelsen och Konsumentverket
Hur funkar laser och IPL?
Laserstrålning och intensivt pulserat ljus (IPL) kan användas för estetiska behandlingar. Bland annat för att ta bort rynkor, hårväxt, ytliga blodkärl, pigmentfläckar och tatueringar.
Enkelt beskrivet är laser samma sak som koncentrerat ljus. Vid en estetisk laserbehandling använder man laserteknik för att omvandla ljus till värme. Värmen kan användas ytligt eller djupare ned i hudvävnaden beroende på vad det är man vill behandla.
Med hjälp av värmen som laserljuset skapar får man en kontrollerad förändring i vävnaden som man siktar på. Vill man behandla en pigmentfläck, ställs laserstrålen in på att finna överskottspigment. Och när man tar bort hår är hårstråt kanalen ned till roten, som sedan bränns bort. Är det synliga blodkärl man vill behandla ställs laserstrålen in för att finna rött – värme slussas då ned i kärlet och kärlet försvinner.
Källa: Akademikliniken
