I dag blev det klart att Hallstahammars kommun tillsätter en utredning om huruvida kommunens skolbarn kan få slippa läxor. Beslutet kan ses som kontroversiellt, men flera svenska forskare ifrågasätter hur mycket nytta läxor egentligen gör.
– Du kan ju tänka dig själv hur bra det är för inlärandet om man ersätter kompetenta lärare med oerfarna föräldrar, säger Jan-Olof Hellsten, före detta lärare, som forskat kring läxläsning på pedagogiska institutionen på Uppsala universitet
Han säger att läxor inte fyller någon funktion alls förutom den symboliska.
– Om man slår ihop all forskning kring läxläsning får man leta väldigt länge innan man hittar något som visar på positiva effekter av läxor, säger forskaren.
Systembyte kan bli problematiskt
Den enda negativa effekten han ser av att slopa läxor, är svårigheter för lärarna.
– Om man plötsligt byter system och tar bort läxorna så kan det krävas mycket fortbildning, resonemang och utveckling av nya metoder för lärarna.
– Jag tror inte att det är bra med ospecificerad arbetstid, speciellt inte för barn, säger Jan-Olof Hellsten.
”Kort tid att lösa problemet”
Tidsaspekten är även något som Jaana Nehez, forskare inom pedagogik på Göteborgs universitet, tar upp. Hon menar att man bara ser effekt av läxor om man utformar dem på ”rätt sätt”.
– Det ska ta kort tid att lösa problemet, eleven ska klara uppgiften utan föräldrars hjälp och det ska ta lika lång tid för alla elever att klara läxan.
Jaana Nehez tror att det är få lärare som ger den här typen av effektiva hemuppgifter, och att de ”okorrekta läxorna” kan ha negativ effekt.
Upplevs som ett straff
– Uppgifter som inte är utformade på det här sättet kan i stället ta död på elevernas motivation, framförallt för de elever som redan upplever svårigheter i skolan. De kan i stället uppfatta läxorna som ett straff, säger Nehez.
Forskaren säger att det finns olika forskningsresultat kring läxläsande, både positiva och negativa, men att det är märkligt om läxornas vara eller icke vara blir ett politiskt beslut.
– Det borde vara en fråga för pedagogerna att avgöra.
”Låg effekt”
De svenska forskarnas skepsis till hemläxor går att hitta även i andra delar av världen. I en studie av John Hattie, professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien, konstateras att läxor generellt har låg effekt på elevers lärande.
Hattie slår fast att hemuppgifter ger en liten positiv effekt på inlärningen men att effekten är störst hos motiverade gymnasieelever medan yngre elever påverkas mindre positivt eller till och med negativt av läxor.
Över 100.000 elever ingår i Hatties metastudier som, enligt en artikel på Skolverkets hemsida, har fått stort genomslag i såväl svensk som internationell skoldebatt.