Enligt Christofer Fjellner (M) ska synen på nationella klimatmål läsas i ljuset av den nya EU-lagstiftningen som innebär att 90 procent av de svenska koldioxidutsläppen omfattas av EU:s system med utsläppsrätter.
– Att införa separata mål eller styrmedel när vi har handel med utsläppsrätter är dels ineffektivt, men det riskerar också att leda till att utsläppen flyttar, säger han.
2030-målet nämns i princip inte i förslaget. Ska det slopas?
– Det finns inga förslag om att skrota några mål, men vi fokuserar på 2045 eftersom vi lägger ut den långa linjen och riktningen för svensk moderat klimatpolitik. Så det är det målet som är viktigt.
Starka reaktioner från C
Moderaterna vill också att det klimatpolitiska rådet, alltså den myndighet som ska säkerställa att riksdag och regeringen bedriver en politik i linje med klimatmålen, ska skifta fokus till att framför allt mäta effektiviteten i klimatpolitiken.
Något som väcker starka reaktioner hos Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok.
– Efter att klimatpolitiska rådet varit kritiska mot regeringens politik är det lite som att sparka sin revisor för att revisorn påpekar att man bokfört fel. Klimatpolitiska rådets uppgift är att granska och ska vara att granska. Sen får man ju hoppas att regeringen alltid omger sig av så mycket experter att alla satsningar faktiskt ger effekt och att man har analyserat dem innan man gör satsningarna.
Moderaternas proposition ”Grön innovationskraft för tillväxt” som ska klubbas på partistämman den 19-22 oktober 2023.