Pernilla Lannerö är en av dem som lånat och bytt mediciner och hjälpmedel i Facebookgrupper för diabetiker. Foto: OLA TORKELSSON / TT, Privat

Pernilla: Okända diabetiker en livlina för min dotter

Uppdaterad
Publicerad

Pernilla Lannerö är en av dem som lånat och bytt mediciner och hjälpmedel i Facebookgrupper för diabetiker. Hon menar att det helt enkelt handlar om överlevnad, när vården inte räcker till.

– Då är okända diabetiker i en Facebookgrupp en livlina, säger hon.

Pernilla Lannerö har en 12-årig dotter som har haft typ 1-diabetes i sex år. Hon berättar att varje gång som de ska beställa de livsnödvändiga medicinerna och hjälpmedlen har de tre olika instanser att förhålla sig till. Alla har olika beställnings- och leveransrutiner.

– Dessutom har flera av instanserna förändrats eller bytts ut. Så när något av diabetestillbehören i förrådet börjar ta slut, vilket händer ungefär en gång per månad, sitter vi där och kliar oss i huvudet. Det är klart att det blir fel ibland.

Pernilla Lannerö ansvarar för dotterns mediciner och hjälpmedel. Och så fort en del i kedjan blir fel, kan allt fallera.

– Att ha koll på antal förpackningar och utgångsdatum är en jätteadministration. Då blir okända diabetiker i en Facebookgrupp en livlina.

Lånat insulin

Hon berättar att de själva lånat och lånat ut medicin och hjälpmedel. Det handlar till exempel om insulin, stickor till blodsockermätare och insulinpumpsystem.

– För hur hade vi annars gjort när något slutar fungera och det tar för lång tid att vänta på öppettider eller leveranser?

Men tycker du inte att ni borde var beredda och ha saker på lager?

– Jag önskar att det gick, men en del produkter har kort datum och då skulle det bli slöseri att ha stora lager hemma.

Hur ser du på riskerna?

– Jag skulle givetvis aldrig ta emot något som jag inte kände mig säker på. Nu handlar det om slutna förpackningar som vi känner till väl, säger Pernilla Lannerö.

”Ansvaret tungt”

Pernilla Lannerö säger att hon överlag är tacksam till vården, som hon menar ger bra stöd och utrustning till diabetiker. Samtidigt menar hon att ansvaret på föräldrar med barn som har diabetes är tugnt.

– Det är ett viktigt ansvar att alltid se till att grejerna finns hemma, vilket givetvis blir stressigt när resten av livet också ska hinnas med. Så stödet mellan oss föräldrar är ovärderligt. Jag ser ingen negativ byteshandel eftersom att man räddar varandra.

Pernilla Lannerö berättar att dotterns fjärrkontroll till hennes pump, som doserar det livsviktiga insulinet, nyligen gick sönder under en helg. De fick då reda på av företaget, som tillverkar pumpen, att det skulle ta flera dagar att få en ny.

– Det som då stod till buds var att ge sprutor dygnet runt eller att ge långtidsverkande insulin som vi inte längre är vana att dosera. Inget av de alternativen skulle vara riskfritt, och båda väldigt stressande för både dottern och familjen.

Hon vände sig då till en Facebookgrupp.

– En person erbjöd sig att låna oss sin extra fjärrkontroll, så vi träffades och fick den två timmar senare. När vi fått vår nya kontroll av pumpföretaget, skickade vi den till personen som lånat ut till oss. Varje månad händer något liknande, så för att klara sig måste vi som lever med diabetes samarbeta.

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för flera kroniska sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. De vanligaste är typ 1 och typ 2, men också graviditetsdiabetes.

Typ 1-diabetes är delvis en ärftlig sjukdom och utvecklas ofta när man är barn eller i tonåren. Typ 2-diabetes är kommer oftast i vuxen ålder.

Diabetes kallades tidigare för sockersjuka eftersom nivån av socker i blodet är förhöjd.

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin helt och du får då för mycket socker i blodet. Vi typ 2-diabetes är insulinproduktionen försvagad.

Källa: Vårdguiden

Ordlista

FGM – Flash glucose monitoring

En sensor placeras på huden, vanligtvis överarmen. I sensorn finns en tunn slang som sticker in ca 5 mm i huden. Där mäts blodsockret var femte minut och värdena lagras i sensorn. I Sverige finns enbart ett FGM-system godkänt, Abbotts Freestyle Libre. FGM kräver att användaren själv aktivt skannar sensorn.

CGM – Continuous glucose monitoring

Även här placeras en sensor på huden på magen. I sensorn finns en tunn slang som sticker in i huden. Det finns också sensorer som injiceras under huden och byts efter 180 dagar. Blodsockret mäts kontinuerligt och skickas automatiskt till den separata avläsaren eller en smart mobiltelefon.

Insulinpump

En insulinpump har en reservoar med insulin. Från pumpen går en slang in i kroppen, vanligtvis någonstans på buken. Insulinet pumpas in i en jämn ström. På pumpen kan olika inställningar göras för att styra hastigheten, samt ge bolus- och basaldoser med insulin. Pumpen kräver att man mäter blodsockret, via traditionellt stick i fingret, eller med FGM/CGM, och anpassar pumpens hastighet efter värdena. I Sverige finns ett flertal olika insulinpumpar godkända, även några utan separat slang. Där sitter pumpen direkt på huden i stället med en tunn kanyl in i kroppen.

Källa: Allt om diabetes/ Dagens medicin/ Dagens diabetes

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.