Det är något av en paradox att Miljöpartiet går så dåligt i opinionen samtidigt som miljö- och klimatfrågan aldrig tidigare fått så stort utrymme i den inrikespolitiska debatten.
I riksdagsvalet i höstas fick Miljöpartiet 4,4 procent av rösterna, vilket räckte för att hålla sig kvar i riksdagen men som knappast utlöste några hurrarop i partiet. Tvärtom. Så här lågt väljarstöd har partiet inte haft sedan 1991 då Miljöpartiet efter en första mandatperiod åkte ur riksdagen.
Kommunalvalet i höstas blev också en stor besvikelse för Miljöpartiet som åkte ur kommunfullmäktige i 59 kommuner. Det innebär att partiet nu är utan mandat i 91 kommuner, vilket naturligtvis också försvagar partiorganisationen.
Det finns flera förklaringar till det minskade stödet för Miljöpartiet. Svåra kompromisser med Socialdemokraterna under förra mandatperioden är en sådan förklaring, bland annat om flyktingpolitiken. En annan förklaring är flera skandaler som uppmärksammats med ledande miljöpartister. Allt detta sammantaget har skadat väljarnas förtroende för partiet.
Lågt förtroende
Att vinna tillbaka väljare som flytt är inte heller alldeles enkelt för ett parti vars företrädare kännetecknas av ett anmärkningsvärt lågt förtroende bland väljarna. De båda språkrören Gustav Fridolin och Isabella Lövin ligger fast parkerade i botten av Novus förtroendebarometer för partiledarna.
Det här är alltså utgångsläget när Miljöpartiet nu på nytt tar plats i ett regeringssamarbete. Interna kritiker har menat att partiet inte fått tillräckligt genomslag för politiken under den första mandatperioden i regeringsställning. Frågan är om det blir enklare nu när Socialdemokraternas huvudfokus är att hålla Centerpartiet och Liberalerna på gott humör. Dessa båda partier har ju intygat att om inte Stefan Löfven lyssnar på deras krav kommer de att dra undan sitt stöd för honom i riksdagen. De är ju direkt avgörande för om Löfven kan fortsätta regera och därför måste han lyssna extra noga på dem.
Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin är mer optimistisk inför den kommande mandatperioden. Hon hoppas kunna bygga allianser med C och L för att därmed lyckas brotta ner Löfven i kommande regeringsförhandlingar. I vissa frågor kan det säkert bli så, men varken Annie Lööf eller Jan Björklund lär i längden ha något större intresse av att hjälpa Miljöpartiet till politiska framgångar.
EU-valet nästa stora test
Nästa stora test för Miljöpartiet är valet till Europaparlamentet i slutet av maj. Förra EU-valet 2014 blev en stor framgång för partiet. Nu riskerar man att helt åka ur parlamentet om man inte lyckas vända opinionssiffrorna. Miljöpartiets hopp står till att väljarna i detta val rankar klimatfrågan högre än i riksdagsvalet och att väljarna dessutom tycker att Miljöpartiet är bästa partiet att hantera dessa frågor i EU-parlamentet. Men opinionsläget just nu innebär att den kommande EU-valrörelsen blir en nagelbitare för partiet.
En viktig del för Miljöpartiet i den regeringsöverenskommelse som träffats här hemma är löftet om höjda miljö- och klimatskatter med 15 miljarder kronor i en grön skatteväxling. Åtgärden ligger i linje med Miljöpartiets politik att åstadkomma en omställning av det svenska samhället.
Men höjda miljöskatter kan samtidigt skapa missnöje och ilska bland väljarna. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson har till exempel varnat för folkliga protester, en svensk motsvarighet till Gula västarna i Frankrike, om regeringen gör allvar av de planerade skattehöjningarna. LO:s ordförande varnar också för höjda miljöskatter samtidigt som värnskatten för höginkomsttagare slopas.
Upplagt för politisk strid
Inte minst på landsbygden kan effekterna bli kännbara av höjda skatter på drivmedel och transporter. Exakt hur de kommande miljöskatterna ska utformas är ännu oklart. Regeringen vill se över hela skattesystemet och enligt regeringsuppgörelsen ska en större skattereform ske under mandatperioden.
Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin talar, precis som finansminister Magdalena Andersson (S), om vikten av en skattepolitik som minskar de ekonomiska klyftorna i samhället. Hur det ska gå till är dock oklart.
Varken Centerpartiet eller Liberalerna lär vara beredda att höja skatterna i högre inkomstskikt. Det är alltså upplagt för en politisk strid där Miljöpartiets krav inte med säkerhet kommer att tillgodoses.
Den kommande mandatperioden kan alltså bli en rysare för ett redan hårt prövat politiskt parti.