Digitala plattformar har ofta hårdare användarregler än vad lagen kräver. Men de får sällan ta ansvar för om de lever upp till dem eller inte, säger professor Mårten Schultz. Foto: SVT

Mårten Schultz: ”Det behövs en internationell ansvarsnämnd”

Uppdaterad 11 november 2019

Publicerad 11 november 2019

Sverige borde gå i täten i diskussionerna om vad som får sändas ut på nätet – och av vem. Det anser Mårten Schultz, professor i civilrätt och expert inom internetrelaterad juridik.

– Vi har en speciell tradition av grundlagsskydd i Sverige. Vi har en speciell tradition av etiskt ansvarstagande hos medier. Det här är ett budskap som vi borde föra ut i världen.

Livesändningar blir allt vanligare – och med det även livesända brott i olika former, enligt polisen. Det mest uppmärksammade fallet i Sverige gäller en våldtäkt i Uppsala 2017.

Internationellt har massmordet på moskébesökare i Christchurch, Nya Zeeland i mars väckt mycket starka reaktioner.

Livesändningar på nätet

Mårten Schultz tycker att det krävs en reglering av vad som får sändas ut. Men frågan är inte problemfri, anser han.

– Jag är orolig för alltför långtgående inskränkningar i yttrandefriheten. Men jag är också orolig för att terrorister och brottslingar använder sig av gratis digital teknologi för att begå brott, säger han.

De digitala plattformarna har börjat agera. Facebook och Instagram lanserar nästa år Oversight board, ett slags internt granskningsorgan. Dit kommer användare att kunna vända sig om de har kritik mot innehållet på plattformarna som företaget inte har åtgärdat.

Liknande självsanerande lösningar är på gång även för Google och Youtube, enligt Mårten Schultz.

Internationell ansvarsnämnd

Trots att de digitala plattformarna i allmänhet har hårdare användarregler än vad lagen kräver, är det inte alltid de efterlevs, menar Mårten Schultz. Därför vill han gå ännu längre och efterfrågar en internationell ansvarsnämnd där de digitala plattformarna kan ställas till svars. Han vill att Sverige går i täten.

– Vi har en speciell tradition av grundlagsskydd i Sverige. Vi har en speciell tradition av etiskt ansvarstagande hos medier. Det här är ett budskap som vi borde föra ut i världen mer och ta för oss mer, i till exempel FN och andra sammanhang. Sverige borde vara världsledande i det här samtalet. Och det är vi inte i dag.

Se dokumentären ”Leva live” om fenomenet att leva delar av livet i direktsändning.

Så gör andra länder

Tyskland: I Tyskland riskerar sociala medier som inte raderar brottsliga inlägg inom 24 timmar dryga böter på upp mot 50 miljoner euro. Men om lagen är effektiv är omdebatterat. Enligt nyhetskanalen Euronews uppmanades Facebook under första halvåret 2018 att plocka bort 600 inlägg med hänvisning till lagen. Under samma period rensade Facebook själv bort 2,5 miljoner inlägg för att de stred mot företagets egna regler. Till SVT uppger Facebook att man ser positivt på kravet att rensa bort brottsligt innehåll men att det ska vara upp till domstolar och inte privata företag vad som är olagligt innehåll.

Frankrike: I somras presenterades en ny lag enligt tysk förebild för att tvinga sociala medier att rensa bort brottsligt innehåll inom ett dygn. Precis som i Tyskland riskerar de digitala plattformarna böter, men beloppen vid överträdelser är betydligt lägre, strax över 1 miljon euro. I Frankrike lämnar Facebook också ut namn och IP-adresser på de som sprider hat på internet till det franska rättsväsendet. Men Facebook uppger för SVT att det inte innebär att alla länder kommer att få ta del av näthatares identiteter, av ”hänsyn till användarnas säkerhet”.

Livesändningar på nätet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.