Priserna på livsmedel har ökat med 25,5 procent för konsumenterna sedan 2020. Under samma tid har priserna på livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, visar nya siffror från SCB.

Tittar man bara på siffrorna från februari i fjol till februari i år, blev livsmedel 22,1 procent för konsumenterna. För butikerna ökade priserna med 22,3 procent under samma period.

– Det är en historiskt hög ökning, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker på SCB.

”Kan följa efter ITPI”

Det man har mätt är ITPI, prisindex för inhemsk tillgång. Det visar vad svenska butiker och företag betalar när de köper in produkter från producenterna.

Detta till skillnad mot KPI, konsumentprisindex, som visar hur konsumentpriserna utvecklas. Det var KPI som gjorde att finansminister Elisabeth Svantesson (M) i förra veckan kallade livsmedelshandlarnas vd:ar till ett möte. De i sin tur pekade ut just producentpriserna som boven i dramat.

– Vi vet inte hur de nya siffrorna kommer att slå men generellt brukar KPI följa efter ITPI med någon månads fördröjning, säger Kristoffer Olsson.

Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, menar att siffrorna visar att handeln inte har smyghöjt sina priser. Istället säger hon att butikerna har fått sänkta marginaler.

– Det har ibland antytts att man har höjt priserna mer än vad som kan motiveras, det här visar att det inte stämmer. Handeln har inte fört över kostnaden på konsumenterna, säger hon.

Slåss om kunderna

SCB konstarerar också att lönerna inom handeln inte har stigit i samma takt som priserna på livsmedel för konsumenterna. Därför går det inte att avgöra om prisökningarna i butikerna är i linje med handelns kostnadsutveckling det senaste året.

Att det skulle bli nya prisökningar tror inte Karin Brynell.

– Just nu kämpar alla för att konkurrera om konsumenternas minskade köpkraft.

I klippet förklarar Kristoffer Olsson vad de nya siffrorna innebär för konsumenten – och om de kan leda till ännu högre matpriser.