Max Wallenberg, presschef på Arla vars varumärke Bregott nästan blivit en symbol för skenande matpriser, kan inte se att de höjt sina priser för mycket.

– Förra året var dramatiskt för våra ägare mjölkbönderna. Det var först pandemin, sedan kriget och klimateffekter. Foder, gödningsmedel och energi blev dyrare, säger han.

Gått under

Hade inte Arla höjt sina priser så hade svenska mjölkbönder gått under, förklarar han.

– Vi är ett bondekooperativ, alla pengar vi tjänar går tillbaka till bönderna, eller tillbaka till verksamheten som investeringar.

När böndernas kostnader ökar så måste de ta ut det i form av prishöjningar. Annars riskerar svenska mjölkbönder att få lägga ned, enligt Max Wallenberg.

Kaffe är också en vara som ökat kraftig i pris under senare tid. Anders Thorén på Löfbergs, uppger att hans företag inte hör till de kaffeproducenter som höjt mest. Men kaffepriserna har ökat, konstaterar han.

– Det är klimateffekter, råkaffet på kaffebörsen har stigit på grund av extremväder i Brasilien. Sedan är det valutakursen och alla olika kostnader som stigit, säger han.

Orsaker utanför branschen

Daniel Emilsson, pressansvarig på Livsmedelsföretagen, kan dock inte se att hans medlemmar har höjt sina priser i överkant.

– Nej, verkligen inte. Våra medlemmar har haft rekordstora lönsamhetstapp fyra kvartal i rad.

Han förklarar att konkurrensen bland producenterna är så tuff att ingen vågar höja mer än nödvändigt. Då vänder kunderna dem ryggen, och köper lågprisvaror i stället.

– Om dagligvaruhandeln skyller på oss är det djupt olyckligt. Vi drabbas alla av detta, hela livsmedelskedjan, säger Daniel Emilsson.

Enligt honom är det nästintill omöjligt för producenterna att låta bli att ta ut åtminstone en del av kostnadsökningarna. Att priserna stiger så mycket i Sverige beror på flera faktorer, inte minst på den svaga svenska kronan, förklarar han.

– Det är faktorer utanför livsmedelsbranschen som ligger bakom, säger Daniel Emilsson.