SVT:s politiska kommentator Mats Knutson. Foto: SVT

Mats Knutson: Därför pekas inte Ryssland ut

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Ubåtsfrågan kommer nu återigen att spela en viktig roll i svensk inrikespolitik. Politikernas fokus är återigen försvaret av Sverige, skriver SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson.

Försvarsmakten rapporterar i dag om en säker ubåtskränkning mitt i Stockholms skärgård, djupt inne på svenskt territorium. Det är självfallet en mycket allvarlig händelse, något som underströks av statsminister Stefan Löfven på dagens presskonferens.

Ytterst är den svenska försvarsmakten beredd att använda vapenmakt för att stoppa sådana kränkningar, var statsministerns budskap till omvärlden.

Sverige berett att försvara sig

Presskonferensen på Rosenbad signalerade tydligt hur allvarligt regeringen ser på det som inträffat. Begrepp som ”grov kränkning”, ”helt oacceptabelt” och ”synnerligen allvarlig” användes.

Syftet är att visa omvärlden att Sverige är berett att försvara sin territoriella integritet. ÖB Sverker Göranssons besked att försvarsmaktens sensorer klarlagt att det verkligen var en ubåt ska tolkas som att man utåt vill visa att det svenska försvaret har förmågan att upptäcka främmande ubåtar.

Ubåtsfrågan kommer nu återigen att spela en viktig roll i svensk inrikespolitik. Efter 1980-talets kränkningar rustades en svårt eftersatt ubåtsjakt-förmåga upp, men när upprustningen var fullföljd rämnade Berlinmuren och Sovjetunionen föll samman.

Ubåtsjakt-förmågan bantades i takt med att svenska politiker prioriterade ned försvaret och orienterade om säkerhetspolitiken mot internationella operationer.

Nu är politikernas fokus återigen försvaret av Sverige. Rysslands president Putin genomför ett omfattande upprustningsprogram och tillför nya resurser till landets militär.

Övningsverksamheten i Östersjön intensifieras och en rad ryska flygincidenter har inträffat de senaste två åren. Parallellt med detta har Ryssland gått in i Ukraina och annekterat Krim.

Inget direkt hot

För några år sedan invaderade Ryssland Georgien och hotfulla uttalanden om de baltiska länderna har avlöst varandra. Som en del i detta sammanhang framstår ubåtskränkningen i Stockholms skärgård som mindre överraskande.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har onekligen blivit frostigare. Samtidigt är det sannolikt fel att påstå att det finns något direkt hot om ett militärt angrepp på Sverige.

Den främmande undervattensverksamhet som har pågått i Stockholms skärgård har sannolikt syftat till att kartlägga svenska sensorsystem och annan underrättelseverksamhet.

Kan det då inte ha varit något annat land som ligger bakom ubåtskränkningen? I dagsläget är det svårt att trovärdigt hävda det.

Sverige är numera väl integrerat i Natos verksamhet, gemensamma övningar genomförs och bara dagarna innan den senaste kränkningen inträffade övade till exempel svenska flottan med minst en Nato-ubåt från Holland.

Det är helt enkelt svårt att hitta motiv för Nato-länder att kränka svenska vatten, med tanke på att samarbetet är så intimt.

Inom några år väntas dessutom ett avtal vara klart som ger svenska regeringen rätt att kalla in Nato-styrkor att operera från svenskt territorium i händelse av krig. Sveriges närmande till Nato kan därmed öka de ryska motiven att kartlägga den svenska kusten och de svenska försvarssystemen under vattnet.

Inget land pekas ut

Sverige pekade på 1980-talet under Olof Palmes tid som statsminister ut dåvarande Sovjetunionen som ansvarigt för ubåtskränkningarna. När Carl Bildt var statsminister reste han 1993 till Moskva för att klaga hos dåvarande presidenten Jeltsin över ryska ubåtskränkningar.

Den här gången vill försvarsmakten inte peka ut någon nation som ansvarig. Sannolikt anser man sig inte ha tillräckligt på fötterna. Vid tidigare tillfällen då Sverige pekat ut Sovjetunionen/Ryssland har de diplomatiska förbindelserna djupfrysts.

Hur säker kan man då vara på att det verkligen var en ubåt som kränkte svenskt vatten? Försvarsmakten anser sig ha vattentäta bevis, men vi lär snart få en offentlig diskussion om detta. Historiskt har militärens uppgifter på detta område ofta ifrågasatts. Såväl skolfartyg som minkar har pekats ut.

Oavsett vad lär de politiska partierna fortsätta en diskussion om hur försvaret ska anpassas efter den nya situationen.

I våras kom de svenska partierna överens om att långsiktigt höja de svenska försvarsanslagen. Ubåtskränkningen i oktober kommer att leda till en diskussion kring behovet att tillföra ytterligare resurser. Försvarsberedningens besked i våras ska därför ses som ett golv för fortsatta överläggningar om satsningarna på försvaret.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Insatsen i Stockholms skärgård

Mer i ämnet