I Sverige är 15,6 procent av befolkningen trångbodda. Samma siffra i Norge är 6,1 procent, i Finland 7,7 procent och i Danmark 10 procent. Det visar Eurostats statistik för år 2019. 

Enligt Folkhälsomyndigheten kan detta vara en möjlig faktor till varför Sverige har fler covid-relaterade dödsfall än grannländerna.

– När det gäller allvarliga fall, så finns det en hel del som talar för att en av många faktorer som skiljer oss länder åt, är den här faktorn, säger Anders Tegnell, Statsepidemiolog.  

”Tydligt klassmässigt mönster”

Flera rapporter visar att utrikes födda personer är överrepresenterade i antalet människor som avlidit i samband med covid-19. Samtidigt utgör gruppen en stor andel av de som lever i trångboddhet.  

– Om trångboddheten är ojämnt fördelad, får människor olika livschanser, säger Anders Kessling, direktör vid myndigheten Delegationen mot segregation.  

Liknande slutsatser drar Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. 

– Pandemin har ett tydligt klassmässigt mönster, helt klart, säger han. 

”Vi vet för lite” 

Pandemin har tydliggjort problematiken kring trångboddhet, enligt experter. Men i dagsläget finns det få studier kring dess effekter. Därför vill nu flera forskare studera frågan. 

– Det har blivit alldeles uppenbart att vi vet för lite kring vilka konsekvenser det här har. Så det har triggat igång en rad aktiviteter, säger Tapio Salonen.  

För ett få ett mer jämlikt samhälle, är det nödvändigt att analysera pandemins effekter mot olika grupper, anser Myndigheten Delegationen mot Segregation. 

– Om vi tar till oss den kunskapen då kan vi också minska riskerna, säger Anders Kessling.