#Metoo brukar beskrivas som en revolution, men vad har egentligen hänt på ett år. Foto: Fredrik Sandberg/TT & Claudio Bresciani / TT

#metoo fyller ett år: ”Vår utmaning är att gå från ord till handling”

Uppdaterad
Publicerad

Den 13:e oktober 2017 postar tv-profilen Lulu Carter ett inlägg på Instagram där hon likställer en tidigare kollega med den sexbrottsanklagade Hollywoodmogulen Harvey Weinstein. Det blir startskottet för #metoo i Sverige – en rörelse som kom att skaka landet i dess grundvalar.

Det var egentligen bara en tidsfråga.

Den 5 oktober förra året publicerade The New York Times sin första artikel om filmmogulen Harvey Weinsten, som anklagades för sexuella övergrepp. Skådespelarna Rose McGowan och Ashley Judds vittnesmål fick dammen att brista och de närmsta dagarna fortsatte skandalen att rullas upp i medierna.

Ett år efter #metoo

Det skulle ta åtta dagar innan #metoo nådde Sverige.

Lulu Carters inlägg blev startskottet

Den 13 oktober postade tv-profilen Lulu Carter ett inlägg på Instagram där hon pekade ut en tidigare kollega som Sveriges svar på Harvey Weinstein. Även i Sverige kom dammen att brista.

Under hösten pekades ett antal män i media, nöjes- och kultursektorn ut inom ramarna för #metoo. Anklagelserna gällde allt från sexuella trakasserier, härskartekniker, mobbning och rena våldtäkter. Under hösten blev flera av de utpekade männen av med sina jobb.

Kvinnornas upprop

Men #metoo handlar inte bara om kändisar. Under hösten lanserade bransch efter bransch sina egna upprop där de protesterade mot sexuella trakasserier under hashtaggs som #tystnadtagning, #visjungerut, #deadline och #medvilkenrätt. Lärare, anställda inom svenska kyrkan, jurister, poliser, journalister, kvinnor inom byggbranschen och läkare är bara några branscher som lanserade sina egna upprop.

Emmy Lilliehorn, samordnare för de 65 bransch- och områdesspecifika #metoo-uppropen, beskriver det första året som omtumlande. Inledningsvis gick händelserna i en så rasande takt att det var omöjligt att veta vad som skulle hända nästa vecka.

– Vi visste inte riktigt vart vi var på väg i början. Under en period publicerades två upprop om dagen, det var en väldigt intensiv upplevelse för alla, berättar Emmy Lilliehorn.

Hon beskriver #metoo som en folkrörelse där det tidigt blev tydligt att det krävdes en mer organiserad form av samarbete och det var i samband med det som Emmy Lilliehorn, som till vardags arbetar på reklambyrå, fick frågan från ett av uppropen om att samordna tillsammans med Elin Andersson, som har samma uppdrag.

– Det som har kommit fram under #metoo är inget nytt, därför var det inte heller förvånande. Däremot blir jag imponerad och rörd över det engagemang som många visar i det här, säger Emmy Lilliehorn.

Har lett till få konkreta åtgärder

#Metoo brukar beskrivas som en revolution. Så till den springande frågan, har det blivit bättre?

– Samtalet är igång. Jämställdhet fanns på agendan innan #metoo också, vi har en jämställdhetspolitik i Sverige och vi kan begreppen men i dag ser vi en högre frekvens av samtalet. Medvetenheten har ökat, säger Emmy Lilliehorn.

Samtidigt är hon kritisk.

– Sedan är det en talande tystnad som verkligen märks. Det händer inte särskilt mycket på sina håll. Det finns ju många aktörer som till exempel kunde ha använt det här momentumet för att profilera sig, säger hon och fortsätter:

– Det finns en otrolig möjlighet att ta en position genom att prata om jämställdhet men det är få aktörer som har banat väg. Vår utmaning är, och har alltid varit, att gå från ord till handling. Det är svårt att blunda för problemet men hur skapar vi skillnad? Ett sätt är att medvetandegöra så där har vi kommit en bit på vägen.

Fällningar och friande domar

Den senaste tiden har debatten om #metoo framför allt handlat om artiklar och nyhetsinslag som fällts av Granskningsnämnden och Pressens opinionsnämnd. Få vittnesmål har lett till åtal och bara ett, fallet med den så kallade kulturprofilen, har lett till en fällande dom. Den ska dock överklagas.

I övrigt för #metoo en tynande tillvaro i den dagliga nyhetsrapporteringen, trots att jämställdhet är en av väljarnas viktigaste frågor, enligt SVT:s vallokalsundersökning, Valu.

Emmy Lilliehorn beskriver tystnaden som talande. Samtidigt ser hon resultatet i vallokalsundersökningen som ett kvitto på att #metoo-rörelsen trots allt har haft ett stort genomslag.

– Det är lätt att säga att hashtaggen #metoo syns inte lika mycket i nyhetsflödet men frågan finns i folks medvetande. Det kan yttra sig på flera olika sätt och det har lett till stora förändringar i beteendet hos människor, säger hon.

I flera artiklar under de närmsta dagarna kommer SVT Nyheter att berätta historien om #metoo men också blicka framåt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ett år efter #metoo

Mer i ämnet