En stor del av den totala invandringen till Sverige rör så kallade anknytningsärenden. Det är de fall där anhöriga till en person som redan lever i Sverige får uppehållstillstånd. Under fjolåret kom beslut i omkring 39 000 sådana ärenden.

Riksrevisionen har nu granskat Migrationsverkets handläggning och har kommit fram till att det finns stora brister.

Identitet kontrolleras ytligt

I huvudsak rör Riksrevisionens kritik bristande identitetskontroll av de som får uppehållstillstånd på grund av anknytning. Äktheten hos de sökandes identitetshandlingar kontrolleras inte tillräckligt, menar man.

I stället förlitar man sig på att de handlingar som lämnats in till svenska ambassader är korrekt.

”När ärendet flyttas över till Migrationsverket i Sverige utgår handläggarna i regel från att den sökandes identitet är klarlagd. Därmed är det ingen som i praktiken säkerställer vem personen är”, säger Anders Berg, projektledare för Riksrevisionens granskning, enligt ett pressmeddelande.

Kan missa människohandel

Bristerna i handläggningen kan enligt granskningen leda till att Migrationsverket missar skenäktenskap och människohandel. Dessutom kan de som faktiskt har rätt till uppehållstillstånd få avslag när handläggningen brister, och handläggningstiderna riskerar att bli onödigt långa.

Migrationsverket får kritik för att man inte förser svenska ambassader och konsultat med verktyg för att kontrollera identitetshandlingarnas äkthet, men också för att de kontroller som görs av verkets personal i Sverige är alltför ytlig.

Håkan Jonsson, processledare för tillstånd på Migrationsverket, medger brister i bland annat rutiner och tillgång på teknisk utrustning.

– Vi vet att vi kan bli bättre på det här. Sen kan man alltid diskutera om det är stora brister. Vi känner till hur det fungerar och vi kommer att se över hur vi kan förbättra det här. Det arbetet har vi redan påbörjat, säger Håkan Jonsson.

– Det finns en del andra kontroller som görs också, om fokuset bara ligger på hur man granskar det här delmomentet får man inte hela bilden.

Håkan Jonsson menar att människohandel och skenäktenskap kan upptäckas på andra sätt än genom kontrollen av id-handlingen.

– Skenäktenskap och människohandel är något vi jobbar mot genom till exempel personliga intervjuer.