Förr i tiden sade man att AI kommer att ersätta människor i jobb med rutinartad analys av mycket data. Men inte när det gäller att skapa något nytt, som att skriva en artikel eller programmeringskod.
Förr i tiden var för sex månader sedan. Innan vi började leka med Chat GPT och allt vad verktygen heter. Nu är det dags att åter ställa sig frågan: ”Vilka jobb kommer AI att ta över?”
Häromdagen fick jag frågan om det verkligen är så att aktier med hög utdelning stiger mer på sikt än de med låg? För att kolla upp forskningen i frågan började jag söka som vanligt på nätet. Tills jag kom på: det ju är snabbare att låta min digitala tvilling göra jobbet!
Studio i London
Jag har filmat av mitt ansikte i en studio hos företaget Synthesia i London. Jag fick läsa ett speciellt manus framför en kamera, med fokus på att fånga munnens rörelser när jag uttalade olika ljud. Nu har jag min egen avatar som kan agera och tänka åt mig.
Manus behöver jag inte skriva själv. Det räcker med att mata in frågeställningen. Vad min avatar säger om aktiefrågan jag fick ser du i klippet ovan.
Jag tror att AI kommer att göra oss till bättre och mer produktiva journalister. Om vi använder verktygen till det de för stunden är bra på – inte mer.
Exempelvis har jag tjänat in en veckas arbetstid på att låta AI skriva av och översätta alla intervjuer jag gjort för en dokumentär. Tid jag kunnat ägna åt att kreera med redigeraren i stället för att sitta som en maskin och skriva av vad intervjuobjekten säger.
Självklart kommer vi på SVT snart även att kunna redigera enklare inslag med hjälp av AI. Inte så sällan går vi journalister också på rutin. Så varför inte automatisera massproduktionen, om det frigör tid att tränga mer på djupet och lyfta verkshöjden på det som förtjänar mer eftertanke och kreativitet?
Hög direktavkastning
Men vad gäller det där med kursutvecklingen på högutdelande aktier, hade jag inte gett samma svar som min avatar. Det går absolut inte att förenkla så mycket som han gör. Delvis har han fel.
Det handlar om att mata AI med rätt källmaterial för att få ut kvalitet i stället för den trovärdigt låtande mumbo jumbo som den spottar ur sig ibland. Skit in, skit ut. Guld in, guld ut. Vi behöver bra redaktörer för input till AI:n. Och bra ryttare.
Generativ AI, som skapar texter och bilder, är inget utan sin medskapare. Det krävs en bra instruktör, som styr och subtilt knuffar den i rätt riktning – som en ryttare som lärt känna sin häst. När vi matat AI:n med rätt hö, och blivit ett med hästen, då jäklar blir det galopp av.
Då kanske jag kan börja lämna över till min avatar att göra ett utkast för en analys av konjunkturutsikterna. Jag filar lite på det, skickar till redaktören och tar eftermiddagen på golfbanan i stället.
Möjligheter och fallgropar
Sammanfattningsvis: AI öppnar för stora produktivitetsvinster inom arbetslivet. På kort sikt dödar det jobb på samma sätt som sömmerskor ersattes av vävstolen och gaslampständare av elektriciteten. Men nya jobb, såsom ”data set curator” och ”AI prompt manager” kommer att skapas i stället.
Man skulle kunna tro att det här mallade sättet att pedagogiskt avsluta en text var skrivet av en chatbot. Men det är jag skyldig till. Jag jobbar på att sudda ut gränsen mellan mig själv och min avatar.
När mitt handicap är under 10, så vet du vem det är som tagit över ekonomikommentarerna på SVT.