Ministern om skolsegregationen: Negativ utveckling för alla barn

Uppdaterad
Publicerad

Den ökande segregationen i skolan har skapat en allvarlig situation för svensk skola. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S) efter SVT Nyheters granskning. I kvällens Aktuellt pressades ministern om vad Socialdemokraterna konkret gjort för att minska segregationen.

SVT Nyheters kartläggning visar att var fjärde elev i Sverige har utländsk bakgrund. Men fördelningen är ojämn. I samma kommun kan en skola ha över 90 procent elever med utländsk bakgrund medan en grannskola har fyra procent, visar kartläggningen. 

Utbildningsminister Anna Ekström säger i Aktuellt att läget är oroande.

den segregerade skolan

– Det här är en allvarlig situation för svensk skola. Och det ställer till problem för elever, säger Anna Ekström och räknar upp flera saker som blir problematiska när skolor är segregerade. Bland annat att elever inte lär känna elever med annan bakgrund.

– Det här är en negativ utveckling för alla barn i hela Sverige.

Pressades om åtgärder

Anna Ekström var tidigare generaldirektör för Skolverket, och har kritiserat skolsegregationen i många år. Hon har också varit socialdemokratisk gymnasieminister sedan 2016.

Vad har Socialdemokraterna gjort för att bryta den här utvecklingen?

– Vi har haft en skolkommission, som har haft som uppgift att bryta segregationen och vi har arbetat med de förslag som kommissionen tog fram i bred enighet mellan skolans olika aktörer, säger Ekström och tillägger att man också skjutit till ”väldigt mycket” mer resurser till skolan.

– För första gången har vi riktat de resurserna väldigt målmedvetet mot de skolor där det går många elever med till exempel utländsk bakgrund men också elever med stora behov.

Vill ersätta Ebo

Det är ju konsekvenser av segregationen. Men vad har ni gjort för att minska segregationen?

– Man måste försöka göra två saker samtidigt. Barnen som går i skolan går ju där här och nu, de måste ju få ett ökat stöd. Men till frågan om vad vi gjort så är ju den ökade segregationen en effekt av den ökande boendesegregationen och då gäller det att jobba mot den, säger Anna Ekström och hänvisar till att det i överenskommelsen mellan C, L, S och MP finns skrivelser om att hitta en ersättning till Ebo-lagen, som innebär att asylsökande under utredningstiden får välja var de vill bo.

– Man ska inte ha ett system där alla nyanlända väldigt lätt kan bosätta sig i samma bostadsområde.

Men har ni vidtagit några konkreta åtgärder?

– Ja, vi har lagstiftat så att kommuner kan se till att det kommer in nyanlända elever till skolor även om de inte har stått jättelänge i kö. Den regeln är ny och vi har tagit fram den i samstämmighet med till exempel Centerpartiet och Liberalerna, och som faktiskt gör att kommunerna kan blanda skolorna.

Skolsegregation – så har SVT Nyheter gjort granskningen

SVT:s granskning bygger på Skolverkets uppgifter från 3 641 grundskolor under läsåret 2017/2018.

1 160 skolor finns inte med i underlaget då majoriteten av dessa saknar uppgift om andelen elever med utländsk bakgrund. Ett fåtal är mottagningsskolor eller internationella utbildningar enligt Skolverkets definition. Dessa har vi också räknat bort.

Utländsk bakgrund innebär enligt Skolverkets definition att eleverna är födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

Hit räknas också elever in som saknar uppgift om personnummer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

den segregerade skolan

Mer i ämnet