Foto: TT

Minst 30 elsanerade rum – ingen vet om de hjälper

Uppdaterad
Publicerad

Elsanerade rum har byggts på minst 17 sjukhus i landet. Detta trots att elöverkänslighet inte är en erkänd diagnos och att det inte utretts om rummen hjälper den som upplever besvär med electricitet.

En undersökning som SVT gjort visar att det i 14 av Sveriges län finns minst ett rum som har byggts om med hänsyn till elöverkänsliga, totalt 31 rum. Några län har valt andra lösningar, som i Örebro där flyttbara baldakiner köpts in. Det är skynken som har gjorts i ett material som sägs stänga strålning ute och som ställs upp runt sängen.  

SVT:s Smålandsnytt kunde på tisdagen berätta att intresseorganisationen Elöverkänsligas riksförbund får ut 1,7 miljoner kronor varje år i bidrag från Socialstyrelsen. En del av pengarna används för att bedriva opinion och ett av målen är att förmå vårdinrättningar att inrätta elsanerade rum.

Elöverkänslighet

Inga studier finns

2013 konstaterade SBU:s upplysningstjänst att det inte finns några studier som belägger att elsanerade rum på sjukhus är till hjälp för de som besväras av elöverkänslighet. Frågan ställdes till SBU av en chefsöverläkare i Sörmland, ett av få län som avstått från att bygga elsanerade rum.

Jan Liliemark, professor vid SBU, var med och skrev rapporten. Han är tveksam till om det kommer att bli några studier i framtiden heller.

– Det finns inget intresse av att undersöka rummen eftersom andra studier inte har kunnat belägga att elöverkänslighet i den vanliga fysiologiska bemärkningen finns som fenomen, säger han.

Varför bygger man då elsanerade rum?

– Det kan jag inte svara på, det är politiska beslut.

”Alla ska få en trygg vård”

Ett av de län som gått längst är Västerbotten, med elsanerade rum på samtliga tre sjukhus: tre på Lycksele lasarett, fyra på Norrlands universitetssjukhus och två på Skellefteå lasarett. Flyttbara baldakiner finns även på både Norrlands universitetssjukhus och på Skellefteå lasarett.

– Vi har byggt de här rummen för att människor som upplever att de har problem med elektriciteten också ska få komma in och få en trygg vård, säger Gunnel Brodin, sjukhussamordnare på Norrlands universitetssjukhus.  

Att det saknas studier om rummen eller baldakinerna hjälper tycker hon inte är så viktigt i sammanhanget.

– Din smärta är din smärta, det du upplever kan ingen ta ifrån dig, säger hon.

För lite och för dåligt

Marianne Ketti från Elöverkänsligas riksförbund kallar det en ”ren och skär lögn” att det saknas forskningsbelägg för att strålningen skadar. Hon tycker att tillgången på elsanerade rum är alldeles för låg, och att många av de rum som finns inte håller måttet.

– Ofta finns allting, trådlösa nätverk och lysrör, i angränsande rum. Dessutom måste man ofta passera en massa saker på vägen in, säger hon.

På sjukhuset i Karlstad byggdes ett elsanerat rum på infektionskliniken för sju år sedan. Per Grundström, pressansvarig på sjukhuset, minns att det hölls en storstilad invigning, med politiker och företrädare för handikapporganisationen på plats.

– Men nu används det inte mycket, säger han. Rummet utnyttjas dock i den ordinarie vården. 

El och belysning anpassas

Några av de elsanerade rummen har funnits i uppemot 15 år, medan andra anpassats i samband med ombyggnationer på senare tid. När det byggdes ett isoleringsrum på den nya akutmottagningen på centrallasarettet i Växjö 2011 passade man även på att anpassa elförsörjning och belysning till en kostnad av 20.000 kronor.

Bland annat installerades lågstrålande glödlampor och särskilda strömbrytare. När Smålandsnytt besöker akutmottagningen är det dock ingen på akutmottagningen som verkar veta hur tekniken i rummet fungerar, eller hur man ska bemöta en elallergiker. Glödlamporna i rummet verkar inte ha bytts sedan rummet byggdes.

Stefan Ahlrik på Region Kronoberg hänvisar till Socialstyrelsens bedömning från 1996 om att försiktighetsprincipen ska råda. ”Trots det osäkra vetenskapliga kunskapsläget avseende eventuella samband mellan elpåverkan och olika sjukdomar (...) finns skäl för en viss försiktighet när det gäller exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderar att man bör sträva efter en minskad exponering med hjälp av de åtgärder som kan vidtas till rimliga kostnader.” skriver Socialstyrelsen.

Här finns elsanerade rum

Blekinge: Vårdcentralen i Ronneby är el- och magnetsäkrad sedan en ombyggnation för 15 år sedan.

Dalarna: Två rum på Falu lasarett.

Gotland: Inga elsanerade rum.

Gävleborg: Inga elsanerade rum men elöverkänsliga patienter kan få vård i Uppsala, Karlstad eller Västerås enligt ett samverkansavtal.

Halland: Ett rum på Varbergs sjukhus och ett på Halmstads sjukhus.

Jämtland: Inga elsanerade rum

Jönköping: Ett rum på infektionskliniken på länssjukhuset Ryhov.

Kalmar: Ett rum på akuten på Kalmar sjukhus och fyra rum på Västerviks sjukhus.

Kronoberg: Ett rum på akuten på Växjö lasarett.

Norrbotten: Tre rum på Sunderby sjukhus, medicin, kirurgi och rehab

Skåne: Ett rum har funnits i anslutning till akuten på Helsingborgs lasarett. Osäkert om det finns kvar.

Stockholm: Inga särskilda rum, men bygger medvetet för att vara lågstrålande. T.ex kapslas elcentraler in.

Södermanland: Inga elsanerade rum.

Uppsala: Ett rum på akuten på Akademiska.

Värmland: Ett rum infektionskliniken på Karlstad sjukhus

Västerbotten: Rum finns på Universitetssjukhuset, Lycksele och Skellefteå

Västernorrland: Ett rum på Sundsvalls sjukhus

Västmanland: Ett rum på Västerås sjukhus

Västra Götaland: Ett rum på Falköpings sjukhus

Örebro: Inga elsanerade rum, men flyttbara baldakiner har köpts in.

Östergötland: Ett elsanerat rum i anslutning till akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Elöverkänslighet

Mer i ämnet