Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Misstänkt penningtvätt genom Nordea – igen Foto: Kimmo Brandt, EPA / TT

Misstänkt penningtvätt genom Nordea – igen

Uppdaterad
Publicerad

Nordea avslöjas på nytt med misstankar om att användas för att tvätta svarta pengar. I den amerikanska bankläckan syns suspekta transaktioner genom storbanken på cirka 1,5 miljarder kronor, rapporterar det finländska tv-bolaget Yle.

Det är andra banker, som varit mellanhänder för betalningarna, som uppfattat dem som misstänkta. Transaktionerna har inrapporterats till USA:s finanspolis.

I flera fall är svensk-finska Nordea en av flera banker i en betalningskedja. De flesta penningflödena ägde rum 2013–2017, enligt Yle.

Varningsflaggor

I misstankerapporterna syns flera varningsflaggor:

  • Brevlådeföretag utan synlig verksamhet
  • Pengar till högriskländer såsom skatteparadis
  • Ologiska syften med transaktionerna
  • Stora, jämna belopp inom en kort tidsperiod

Nordea vet inte alltid vilka kunderna är, visar läckan. Det ska en bank veta.

I en misstankerapport från Deutsche Bank framgår att den tyska banken frågat Nordea vem som äger dess kund Somitekno, ett bolag i skatteparadiset Brittiska jungfruöarna som slussar miljardbelopp. Nordea svarar att ”kunden har vägrat att uppge den efterfrågade informationen”.

Kazakisk affärman bakom

Yles granskning visar att Somitekno ägs av den kazakiske affärsmannen Igor Bidilo, som gjort mångmiljardaffärer med ryska statsägda oljebolag.

Bidilo har hittills inte velat låta kommentera uppgifter i läckans rapporter.

Nordea svarar Yle att sekretess gäller för både kunder och misstankerapporter, och att man alltid samarbetar med myndigheter. Banken säger sig ha vidtagit flera åtgärder mot penningtvätt sedan 2015 och inte accepterar att den sker.

Straffavgift

Det är inte första gången som Nordea påkoms med att inte stoppa misstänkt penningtvätt. 2013 varnades man av Finansinspektionen (FI) och 2015 fick Nordea betala den då högsta möjliga straffavgiften, 50 miljoner kronor. FI skrev att ”den som har velat tvätta pengar eller finansiera terrorism med stor sannolikhet har kunnat göra det utan att Nordea haft möjlighet att upptäcka det”.

2016 kom Panamadokumenten. Uppdrag granskning visade att Nordea hade 400 kunder i skatteparadis och hade lånat tre miljarder kronor till en annan oligark från Kazakstan med nära band till landets envåldshärskare. En annan kund var en utpekad isländsk vapensmugglare.

Fotnot: Här kan du se grafik över avslöjandet (Extern sida på engelska)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer