Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tajgafästingen och blåsvart björkstekel är två av de insekter forskarna bevakar med oro. Foto: SVA, Gunnar Isacsson/TT

Analys: ”Monsterfästingar, giftiga larver och smittor är klimatkrisens nya hälsorisker”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Att nervgiftet metylkvicksilver läcker ur permafrosten är det senaste klimatrelaterade hotet mot vår hälsa. “Monsterfästingar”, larver som kan döda en hund, samt mygg- och fågelburna smittor är andra helt nya hälsorisker. Men Sverige saknar en systematisk gränsbevakning mot klimatrelaterade nya smittor – något som Danmark satsar på.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

De stränga svenska vintrarna har tidigare varit vårt bästa skydd mot sjukdomar som förs in med fåglar, insekter och livsmedel. I vinterkylan har virus och insekter som bär på smittor helt enkelt inte kunnat överleva. Men detta har förändrats i takt med att vintrarna blir allt mildare.   

Dessutom pågår en vandring norrut där växter, insekter och djur söker sig mot svalare breddgrader i takt med att klimatet blir allt hetare kring Medelhavet. 

Forskarna bevakar med stor oro

Att läsa forskningsrapporterna om de sjukdomar som kan vandra in i landet är ingen munter läsning. Att människor eller djur i Sverige till exempel ska drabbas av den tropiska West Nile-infektionen är bara en tidsfråga. 2019 hittades en koltrast på Öland som bar på det så kallade usutuviruset, ett virus som i sydligare länder har förebådat utbrott av nilfeber. Den drabbar främst människor och hästar med svåra neurologiska skador som följd.   

Det finns också flera insektsarter som forskarna bevakar med stor oro: 

  • Ekprocessionsspinnaren – En liten nattfjäril som sprider sig norrut från Medelhavet. Har hittats på södra Gotland. Larverna har sylvassa nålar som kan orsaka svåra allergiska reaktioner hos människor. 
  • Blåsvart björkstekel - Har hittats i Östergötland. Dödar björkar och larverna innehåller gift som är besläktat med vit flugsvamp och som kan döda en hund. 
  • Tajgafästingen – Två arter av den fruktade ”monsterfästingen” upptäcktes i Syd- och Mellansverige den varma och torra sommaren 2018. Det är arter som inte ska finnas norr om Alperna. De kan bära på allvarliga smittor som Krim-Kongo blödarfeber och fläckfeber och är betydligt mer aggressiva än den vanliga fästingen som sitter stilla och väntar på sitt byte. Monsterfästingen har ögon att se med och kan jaga efter sitt byte. Ännu har SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, inte hittat monsterfästingar som bär på smittorna men forskning pågår.

Frustration hos forskare

I klimatkrisens Sverige finns alltså en rad nya hot mot vår hälsa. I den nya tid vi lever i behövs gränsskydd inte bara mot illegal smuggling, utan också nya hälsorisker som nu rör sig norrut genom Europa. Forskare som SVT talar med är djupt frustrerade över att Sverige inte har en systematisk övervakning mot nya smittor som kommer in med det varmare klimatet. SVA har upprepade gånger påpekat för regeringen riskerna med att ha så dålig koll.   

För det går att skydda och försvara sig mot smittor som kommer in i landet. Inom projektet ”NordRisk” har Danmark satsat på riskkartor och modeller för att förutspå spridning av sjukdomar. Främst bevakar danskarna gränsen mot Tyskland där nya smittor hittar in. Genom att zoologer, jägare, ekologer, meteorologer, läkare och veterinärer samarbetar kan man bättre förutsäga vad som kommer att ske när det råder gynnsamma förhållanden för nya insekter att etablera sig.  

Sverige behöver kunna förutse utbrott

Att Sverige saknar en liknande systematisk övervakning leder till onödiga hälsorisker för både tamboskap och människor, nåt som SVA ofta påtalat för regeringen. Ett nätverk liknande det som danskarna har skulle kunna förutse utbrott av till exempel knott som bär med sig smittor. Sverige har i dag viss övervakning av fåglar för att hitta nya smittor men projekten är lokala och tidsbegränsade.   

Senare i höst kommer Nationella expertrådet för klimatanpassning att lämna sin slutrapport till regeringen. Enligt vad SVT erfar kommer den innehålla en stark rekommendation att Sverige följer danskarnas exempel med gränsövervakning. 

Det är ytterligare ett exempel på vad klimatkrisen kostar oss, både i pengar och i form av risker mot vår hälsa.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet