Frode Forland talar av egen erfarenhet. Under våren, när pandemin slog till som hårdast, stängdes alla norska skolor och förskolor i en dryg månad.

”Flera negativa effekter”

Exakt hur stora effekter skolstängningen hade på smittspridningen går inte att säga eftersom landet införde flera andra åtgärder under samma tid.

En studie som Folkehelseinstituttet släppte i maj visade dock att det rörde sig om marginella skillnader.

– Det vi däremot såg var att det hade flera negativa effekter, både på inlärning och den psykosociala miljön för barnen, säger Frode Forland.

När skolorna öppnade igen skedde heller ingen ökning av smittspridningen.

”För stora konsekvenser”

Om Norge hade fått en ny chans i dag hade man inte tagit samma beslut, tror han.

– Flera vetenskapliga studier har visat att det som händer i skolor och förskolor inte har någon stor betydelse för drivandet av pandemin. Barn smittas men bara hälften så mycket som vuxna. I sin tur sprider de bara hälften så mycket av smittan.

Frode Forland hänvisar till en nyligen framtagen sammanställning av internationell forskning som visar att barn inte driver smittan vidare på ett avgörande sätt. Den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har gjort liknande slutsatser och har till  och med varnat för skolnedstängningar.

– En nedstängning kan vara motiverad, men bara om smittan är utom kontroll – och inte som en nationell förebyggande åtgärd. Det har för stora konsekvenser, säger Frode Forland.

Finns andra metoder

De svenska forskarnas förslag om att stänga Sveriges grundskolor i upp till fyra veckor kallar han för ”alltför generellt och grovkornigt”.

– Man måste se till situationen i olika kommuner och regioner om man ska göra något så drastiskt. Det finns många andra åtgärder att som kanske har en större effekt än att stänga skolorna. Man kan till exempel minska kontaktytan mellan barnen, ha viss hemundervisning och mindre grupper.