Ett eventuellt extraval kommer troligen att hållas söndagen den 26 september. Foto: TT

Notan för ett extraval: 400 miljoner kronor

Publicerad

Ett extraval beräknas kosta 400 miljoner kronor och måste hållas inom tre månader från det att statsministern utlyser det. I praktiken tar det tre månader att anordna ett extraval. Det mesta är som vid ett ordinarie val. Men inte allt.

Senast nästa måndag, den 28 juni, måste statsminister Stefan Löfven utlysa ett extraval om det är den vägen han väljer att gå. Det innebär att valet måste hållas senast 28 september.

Så värst mycket tidigare hinner man inte få till stånd ett val.

– I stort sett så är det den tid det tar för att klara av hela den process som måste genomföras. Det går inte att korta särskilt mycket med vårt nuvarande valsedelssystem, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

I Sverige hålls val på söndagar, vilket i det här fallet skulle innebära att söndagen den 26 september är absolut senaste datumet.

Värdeneutrala vallokaler

Veckan före, söndagen den 19 september, är det ett annat val. Då är det val till Svenska kyrkan där alla medlemmar som är 16 år och äldre får rösta.

Det låter ju som om det vore praktiskt att kombinera de valen, att människor får rösta både till riksdagen och till Svenska kyrkan. Men se det går inte.

– Vi vill undvika att konkurrera om lokaler och personal. Det är också olika lagstiftning. För ett riksdagsval säger lagstiftningen att vallokalerna ska vara värdeneutrala, och Svenska kyrkan är motsatsen till värdeneutral. Lagligt skulle vi inte kunna ha valen samtidigt, säger Anna Nyqvist.

Vid ett extra val ska samma regler gälla som vid ett ordinarie val. Men några saker skiljer. Tiden för utlandsröstning och förtidsröstning blir till exempel kortare.

Kortare tid

Röstning på ambassader och konsulat öppnar 20 dagar före valdagen i stället för normala 24 dagar och förtidsröstningen i Sverige öppnar tio dagar före valdagen i stället för normala 18 dagar.

Partierna är för närvarande inne i eller har just genomgått en nomineringsprocess om vilka som ska stå på valsedlarna inför nästa års ordinarie val. Det brukar slita upp starka motsättningar.

Det får man nu snabbt göra om alternativt använda sig av nästa års listor om man hunnit bli klara med dem.

– Ett extra val är ett helt nytt val. Partierna får lämna in nya listor som är aktuella för det här valet och som gäller mandatperioden fram till nästa ordinarie val, säger Anna Nyqvist.

Senast den 28 juni måste statsministern utlysa extraval.

Det måste hållas inom tre månader från det att det är utlyst.

Enligt Valmyndigheten tar det ungefär tre månader att hinna arrangera ett val.

Sista dag för valet blir den 28 september, om statsministern väntar till den 28 juni med besked.

Val hålls på söndagar, varför söndagen den 26 september är sista datum.

Den 19 september hålls kyrkoval, men valen kan inte hållas samtidigt.

Tiden för utlandsröstning och förtidsröstning är något kortare än i ordinarie val.

30 dagar efter att extravalet är utlyst så ska partiernas kandidatlistor lämnas till Valmyndigheten.

De som väljs i extravalet sitter till ordinarie val.

Beställningar av valsedlar ska ske 60 dagar före valet.

Registrering av partibeteckning ska ske en vecka efter att valet är utlyst.

Kostnaden för extravalet beräknas till cirka 400 miljoner kronor.

Källa: Valmyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Stefan Löfven fälld av riksdagen

Mer i ämnet