Svenskarna har vant sig vid billiga flygresor men 1 april införs en ny flygskatt. Foto: TT/Fredrik Sandberg

Nu införs skatten på flygresor

Publicerad

Från 1 april införs den nya nationella flygskatten i Sverige. Resor från svenska flygplatser ska beskattas, med hur mycket beror på hur lång resan är. 60 kr, 250 kr eller 400 kr är de belopp som gäller.

Flygskatten har varit mycket omdebatterad men regeringen beslöt i höstas att införa den trots kritik från bland andra allianspartierna och organisationen Svenskt Flyg. Beloppen sänktes dock något, med ca 20-30 kronor, jämfört med vad regeringen hade tänkt från början.

Väljarna är däremot mera positiva till en flygskatt, visar opinionsmätningar. En undersökning som DN/Ipsos gjort nyligen visar att 53 procent var för en flygskatt och en undersökning från SvD/Sifo någon vecka tidigare visade att 48 procent var mycket eller ganska positiva till flygskatt.

Flygbolagen avgör

Nu blir skatten 60 kronor på inrikesresor och resor inom Europa, för resor utanför Europa blir skatten 250 kronor om inte resan är längre än 600 mil – då blir den 400 kronor. Det är flygbolagen som betalar skatten så de avgör själva om de vill lägga skatten på biljettpriset eller ej. Endast avresor från svenska flygplatser beskattas.

Sverige är ett av världens billigaste flygländer, visade en undersökning från flygsökmotorn Kiwi 2016. Totalt hamnade vi då på en tiondeplats.

Samtidigt visar statistik att svenskarna flyger allt mer och att utsläppen från flygresorna ökar.

Flygresandet ökar

Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg har gjort en rapport som visar att svenskarnas internationella flygresor ökade med 30 procent från 1990 till 2014. Utsläppen från dessa flygresor, inkluderat höghöjdseffekten (se faktaruta nedan), motsvarade 2014 utsläppen från alla personbilstransporter i Sverige samma år, enligt rapporten.

Stockholms stad publicerade i oktober 2017 en rapport om klimatpåverkan från stockholmarnas flygresor. Där finns en sammanställning som visar att antalet avresande från svenska flygplatser har ökat med 40 procent mellan 2009 och 2016. Utrikesresor stod för 65 procent.

Oklar effekt på Europaflyg

Även om skatten leder till minskat flygande är effekten på utsläppen oklar, enligt Konjunkturinstitutet, KI.

– Flyget ingår i EU:s system för utsläppsrätter och därför finns det ett tak på koldioxidutsläppen redan. Lägger man på en skatt i Sverige så minskar flygandet här och utsläpp från just de flygen. Men mängden utsläppsrätter är konstant, vilket gör att dessa utsläppsrätter kommer att användas på annat håll i Europa, säger Svante Mandell, forskningschef inom miljöekonomi på KI, till TT.

Enligt Mandell innebär det att någon total minskning av koldioxidutsläpp inte kommer att ske, även om flygandet minskar som en följd av en svensk flygskatt. Men detta resonemang gäller enbart flygningar inom EES-området (EU samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz).

För den som avstår en flygning till ett land utanför EES ser det annorlunda ut.

– Då har det en påverkan, då minskar de globala utsläppen, säger Mandell.

Oeniga politiker

Miljöpartiet har i många år drivit frågan om en svensk flygskatt och har nu alltså till slut fått se den bli verklighet. Samtidigt har hårt motstånd mot flygskatten kommit inte minst från Centerpartiet, som i stället för flygskatt ha en obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för att minska flygets klimatutsläpp, och framhåller att Sverige har råvara till biobränsle i form av skog.

Medan Miljöpartiet framhåller att flyget trots sina utsläpp hittills varit helt skattebefriat och att även biobränslen på hög höjd orsakar utsläpp.

Fakta: Höghöjdseffekten

Visa

En ökad klimateffekt uppstår vid förbränning på hög höjd, runt 10 000 meter – en vanlig höjd för längre flygningar.

Förbränning på hög höjd uppskattas i runda tal dubblera klimateffekten jämfört med om förbränningen skett på marknivå.

Flygets förhöjda klimatpåverkan kommer framför allt av effekter genom bildande av kväveoxider och vattenånga i den höga atmosfären. Även förbränning av förnybart bränsle ger en höghöjdseffekt men forskare diskuterar hur stor effekten är jämfört med förbränning av fossilt bränsle. 

Både kväveoxider och vattenånga är klimatvärmande på hög höjd. Forskare är dock fortfarande inte eniga om hur mycket påverkan ökar på grund av detta. Kväveoxider påverkar även ozonskiktet negativt då kväveföreningarnas omvandling till lustgas blir ett problem.

Källa: Naturvårdsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer