Den positiva trenden i Pisa-mätningarna fortsätter. Svenska elever presterar bättre i såväl matematik som naturvetenskap och läsförståelse jämfört med föregående mätning. Sverige har nu i princip återhämtat sig från den kraftiga nedgången under början av 2000-talet.
Resultaten visar också att kunskapsglappet mellan pojkar och flickor har minskat.
– Det är en bekräftelse på att svensk skola är på rätt väg, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
2012 en bottennotering
Mellan 2000 och 2012 hade Sverige en negativ trend med stadigt sjunkande resultat i varje mätning. År 2012 utgör en bottennotering då svenska elevers resultat hamnade långt under genomsnittet för övriga OECD-länder i samtliga mätområden.
I den förra Pisa-mätningen var dock trenden bruten och de svenska eleverna placerade sig återigen på eller över genomsnittet. Årets resultat visar att den positiva trenden har fortsatt. Den enskilt största förbättringen har skett inom området matematik och de svenska resultaten ligger nu i nivå med resultaten från 2006. Sverige placerar sig näst bäst av de nordiska länderna, efter Finland.
– Chocken som vi fick 2012 skakade om, det finns i dag ett tydligare fokus på att det är utbildning och kunskap som skolan ska handla om, säger Åsa Fahlen, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.
Hur har det återspeglats på undervisningen?
– Innan var det mer så att lärarna skulle handleda med fokus på att eleverna skulle må bra i skolan. Nu pratar man också om att eleverna ska må bra, men för att lära sig någonting. Vi har ökat fokus på inlärning och kunskapsutveckling.
Rapportförfattarna konstaterar att Sverige haft en hög invandring med en ökad andel elever från utlandet, vilka generellt presterar sämre än elever födda i Sverige. Man skriver att den positiva trenden kunde varit ännu tydligare utan den demografiska förändringen.
Ökade skillnader
Resultaten visar också att gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna har ökat inom områdena läsförståelse och naturvetenskap, medan det är relativt oförändrat inom matematik. Sverige ligger kvar på en genomsnittlig nivå när det gäller hur likvärdigt skolsystemet är.
– Vi behöver ta ett helhetsgrepp och säkerställa att vi har ett system som kompenserar för elevers socioekonomiska bakgrund men också att vi riktar resurser dit de bäst behövs, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.
Även Åsa Fahlen från Lärarnas Riksförbund är bekymrad över att det inte sker förbättringar gällande likvärdigheten.
– På skolor där elever har lite tuffare förutsättningar är andelen behöriga lärare lägre. Rektorer vittnar i den här undersökningen om att det är svårt att rekrytera och behålla lärare och det spelar roll för resultaten, säger hon.
Den största förändringen gällande kunskapsskillnader har skett inom området läsförståelse. Rapportförfattarna skriver att en ökad andel invandrade elever sannolikt utgör en delförklaring till den skillnaden.