Historiska beskedet: Riksdagen röstar nej till Ulf Kristersson som statsminister

Publicerad

Ulf Kristersson (M) blir inte statsminister, det står klart nu efter omröstningen i riksdagen. Frågan är vad talmannens nästa steg blir.
– Jag ska träffa partiledarna imorgon och kommer imorgon ge besked om vilken väg jag väljer, säger talman Andreas Norlén i en pressträff efter omröstningen.

SVT rapporterade · Riksdagen röstar om Ulf Kristersson (M) som statsminister

Hej och välkomna till den här direktrapporteringen om statsministeromröstningen som ägde rum i riksdagen kl 9 i dag. Moderaternas ledare Ulf Kristersson förlorade omröstningen. 154 av riksdagens ledamöter röstade ja till honom, 195 röstade nej. Morgonstudion förlänger sin sändning med anledning av omröstningen.
08.01
Här är en sammanfattande artikel om omröstningen.

Nu prövas stödet för Ulf Kristersson i riksdagen

SVT NyheterEfter mer än två månader utan regering på plats har det blivit dags att pröva stödet för Ulf Kristersson i skarpt läge. Klockan nio i dag blir han sannolikt den första statsministerkandidat som blir nedröstad i riksdagen.
08.09
 Mats Knutson skriver om splittringen i Alliansen.

Analys: Badtunnornas och korvgrillningens tid är förbi

SVT NyheterBadtunnornas tid är förbi. Och någon mer korvgrillning hemma hos Annie Lööf i Maramö lär det inte bli. När Centerpartiet och Liberalerna röstar nej till Ulf Kristersson som statsminister återstår bara spillror av Alliansen.
08.16
Hej från riksdagen! Här utanför plenisalen i riksdagen har några journalister redan samlats inför omröstningen och vad som kallats för en ödesdag för M-ledaren Ulf Kristersson.
Hej från riksdagen! Här utanför plenisalen i riksdagen har några journalister redan samlats inför omröstningen och vad som kallats för en ödesdag för M-ledaren Ulf Kristersson.
08.21
Det är här inne det ska hända idag. Värt att tänka på är att så kallad ”negativ parlamentarism” tillämpas vilket innebär att Kristersson inte behöver en majoritet av riksdagsledamöternas stöd utan att det räcker med att en majoritet inte är emot honom. Om 175 eller fler ledamöter aktivt röstar emot M-ledaren Ulf Kristersson så förlorar han omröstningen.
Det är här inne det ska hända idag. Värt att tänka på är att så kallad ”negativ parlamentarism” tillämpas vilket innebär att Kristersson inte behöver en majoritet av riksdagsledamöternas stöd utan att det räcker med att en majoritet inte är emot honom. Om 175 eller fler ledamöter aktivt röstar emot M-ledaren Ulf Kristersson så förlorar han omröstningen.
08.26
Med det sagt så tyder allt ändå på att Kristersson röstas ner, eftersom L och C, utöver de rödgröna partierna har sagt att de kommer rösta nej idag.
08.27
SVT:s Love Benigh gör sig redo för livesändning.
SVT:s Love Benigh gör sig redo för livesändning.

För att bli vald till statsminister skulle Moderatledaren behöva få färre än 175 röster emot sig. Hittills har Kristersson ett uttalat stöd från sitt eget parti, KD och SD. Övriga partier, med totalt 195 mandat tillsammans, har meddelat att man kommer att rösta emot honom.

L och C röstar emot

Allianskollegorna Liberalerna meddelade tidigt att man skulle rösta aktivt nej och inte bara lägga ner sina röster.

Men med sina 20 ledamöter är de inte tillräckligt många för att få vågskålen att tippa över. Dråpslaget kom när Centerpartiets partiledare Annie Lööf på tisdagen gav klart besked om att även C röstar nej till Kristersson.

Enskilda ledamöter kan rösta emot

Som läget ser ut i dag är Kristerssons enda möjligheter att bli vald att 21 ledamöter antingen missar omröstningen eller röstar emot partilinjen. Men det är osannolikt, tror SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson.

– Under den här långa tiden är det få riksdagsledamöter som har gått ut med att de har en annan uppfattning än partiledningen. Att hälften från C och L skulle rösta emot sitt parti, det kommer inte att ske. Sen finns det alltid utrymme för att någon trycker fel, blir sjuk, fastnar i hissen eller råkar gå på toaletten. Men inte av den omfattningen av det påverkar utgången, säger Mats Knutson.

Fyra omröstningar före extra val

Om talmannens förslag till statsminister röstas ner fyra gånger kan ett extra val att hållas. Men frågan är vilka partiledare som är beredda att ställa upp med vetskapen att de kommer att bli nedröstade.

Stefan Löfven (S) har meddelat att han inte ställer upp om han inte är säker på utgången. Annie Lööf har sagt att hon inte vill bli statsminister.

Övergångsregeringen har inte mandat att utlysa extra val.

Om man inte lyckas enas kring ett regeringsunderlag, och inte lyckas genomföra fyra omröstningar, är den sista möjligheten till att bryta dödläget att riksdagen utser en tillfällig statsminister som får till uppgift att utlysa extra val.

Dödläget efter valet

Visa

9 september
Sverige går till val och får ett mycket svårförhandlat valresultat, med 144 mandat till de rödgröna, 143 till Alliansen och 62 mandat till Sverigedemokraterna.

24 september
Moderaten Andreas Norlén väljs med stöd från båda blocken till talman.

25 september
Alliansen och Sverigedemokraterna röstar tillsammans bort Stefan Löfven som statsminister. Han ombeds att sitta kvar som ledare för övergångsregeringen.

2 oktober
Talmannen ger Ulf Kristersson uppdraget att sondera möjligheterna att bilda regering.

14 oktober
Ulf Kristersson ger upp försöken att söka stöd för sin regering.

15 oktober
Stefan Löfven (S) får talmannens uppdrag att sondera möjligheterna att bilda regering.

29 oktober
Stefan Löfven meddelar talmannen att han inte funnit stöd för sin regering.

5 november
Talmannen meddelar att Ulf Kristersson föreslås som statsministerkandidat och att det ska hållas en första omröstning om honom i riksdagen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Regeringsbildningen

Mer i ämnet