Foto: Christine Olsson/TT

Nu startar den första svenska surrogatagenturen

Publicerad

Upp till 900.000 kronor för ett barn. Det är vad den första svenska surrogatförmedlingsagenturen tar för att hjälpa ofrivilligt barnlösa att skaffa barn med hjälp av en äggdonator och en utländsk surrogatmoder. Prislistan och verksamheten upprör Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby.

Det nystartade bolaget Nordic Surrogacy har som affärsidé att hjälpa ofrivilligt barnlösa att skaffa barn med hjälp av surrogatmödrar i Ukraina eller i USA. Företaget hjälper även till med den juridik som krävs för att få barnen till Sverige och för att föräldrarna ska kunna bli vårdnadshavare.

– Vi är agenter för det israeliska bolaget Tammuz som har en lång erfarenhet av äggdonation och surrogatmoderskapsförmedling. Vi kommer att träffa kunder i hela norden och hjälpa och stödja dem i hela processen, förklarar Eduardo Afonso som är vd och en av grundarna av bolaget.

Längtan efter barn

Både Eduardo och hans kollega har själva skaffat barn med hjälp av surrogatmödrar i utlandet. De vet hur stark barnlängtan kan vara för dem som inte kan få barn själva.

– Om föräldrar går över eld för sina barn så går de ofrivilligt barnlösa över eld för att faktiskt få barn. Så starkt är deras drivkraft att få uppfylla sin längtan att få barn, säger Eduardo.

Surrogatmoderskap innebär att en kvinna upplåter sin kropp och blir gravid med avsikten att lämna över barnet till någon annan när barnet är fött. Vid kommersiella varianter av surrogatmoderskap får surrogatmodern betalt.

Det ägg som används vid provrörsbefruktningen kan antingen vara beställarens eget eller ett donerat ägg från en annan kvinna än surrogatmodern.

Garantipaket

Eduardo Afonso säger att han drivs av en vilja att kunna hjälpa de ofrivilligt barnlösa men han

är öppen med att han även hoppas att kunna tjäna pengar på verksamheten.

Tammuz Nordic har ett ”garantipaket” med ”obegränsad tillgång till IVF och äggdonationer”. Det kostar mellan 550.000 och 900.000 kronor beroende på vilket land surrogatmödrarna bor i.

De amerikanska surrogatmammorna får cirka 30 procent av summan och de ukrainska får 20 procent.

Varför tjänar de ukrainska surrogatmödrarna mindre?

– De tjänar mindre för att ekonomin i Ukraina är annorlunda och kostnaderna ser annorlunda ut helt enkelt, säger Eduardo Afonso.

I Sverige är det inte tillåtet med surrogatarrangemang inom den offentliga sjukvården. Det gäller oavsett om surrogatmamman hyr ut sin livmoder för pengar eller om hon lånar ut den av altruistiska skäl utan att få betalt för det. Det är inte olagligt att åka utomlands och genomföra ett surrogatarrangemang om det är tillåtet i det landet.

Kontroversiell metod

För personer som inte kan bli gravida kan ett surrogatarrangemang vara den enda möjligheten att kunna få biologiska barn. Men verksamheten är kontroversiell. EU-parlamentet har fördömt kommersiella surrogatarrangemang och i våras föreslog regeringens särskilda utredare att handeln bör motverkas för att kvinnor inte ska riskera att exploateras eller fara illa. 

På Sveriges kvinnolobby, en paraplyorganisation för 45 kvinnoorganisationer, är man kritisk till att ett svenskt företag nu gett sig in i den här branschen.

– Jag tycker att det är väldigt oroande. Surrogatmoderskap är handel med kvinnors kroppar och det är handel med barn. Det är inte förenligt med de överenskommelser som finns om mänskliga rättigheter, säger organisationens generalsekreterare Clara Berglund. Hon blir mycket upprörd när hon får se surrogatförmedlingens prislista.

– Jag tycker inte att begrepp som ”garantier” och ”obegränsad tillgång” är ord som man kan slänga sig med när man pratar om graviditeter, barn och kvinnors kroppar. Jag tycker inte att det hör hemma i samma sammanhang.

Risk för exploatering

Clara Berglund påpekar att det finns många risker med surrogatarrangemangen. Som att fattiga kvinnor exploateras eller att surrogatmodern inte ställer upp frivilligt. Det finns också en risk att kvinnan ändrar sig, att hon vill begå abort eller behålla barnet.

– Och så har vi risken att föräldrarna som beställer barnet inte vill ha det när det väl är fött. Det har redan skett i fall där barnet har ett funktionshinder. Det finns så många situationer som man aldrig kan gardera sig för, säger Clara Berglund som vill se ett förbud mot den internationella handeln med surrogattjänster.

Eduardo Afonso på Nordic Surrogacy håller inte med.

–  Så länge de här kvinnorna som kommer till oss gör det av helt egen fri vilja och så länge de går igenom alla nåls hål som vi har för att de kunna bli surrogatmödrar så ser jag inte att vi utnyttjar de här kvinnorna.

Kvinnors fria vilja

Enligt Eduardo säkerställer surrogatförmedlingen att de blivande surrogatmödrarna har en trygg ekonomisk tillvaro redan från början och att de alltså inte är beroende av surrogatarrangemanget för att klara sig.

Clara Berglund tycker inte att argumentet att kvinnor ska få bestämma själva är gångbart när det gäller surrogatarrangemang.

 – När det handlar om rätten till sin egen kropp så tänker vi att det framförallt handlar om att kvinnors kroppar ska vara till för dem själva inte för att exploateras av någon annan.

Risk för skador

Hon pekar också på de risker som en graviditet medför för surrogatmodern. Det handlar om allt från smärtor, inkontinens och förlossningsdepression till att man kan dö i samband med förlossningen.

– De riskerna kan man kanske gå igenom för sin egen skull men man kan inte förvänta sig att någon annan ska göra det för att jag ska få min barnlängtan tillfredsställd.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer