På Akademiska sjukhuset i Uppsala kan man få vänta sex månader på ägg och nio månader på spermier. Foto: Caroline Nilsson, SVT

Ny lag ska hjälpa fler att få barn – men köerna är redan årslånga på många håll 

Publicerad

Fler ofrivilligt barnlösa ska få hjälp nu när kravet på genetisk koppling mellan barn och förälder har avskaffats i Sverige. Men köerna till ägg- och spermiedonation är redan långa på många håll i landet, visar SVT:s kartläggning. 

Vart tionde par i Sverige uppskattas vara ofrivilligt barnlösa, vilket klassas som en sjukdom av WHO. Sedan årsskiftet är det möjligt för par eller ensamstående kvinnor att få såväl donerade spermier som ägg, så kallad dubbeldonation, i Sverige.

Dessutom kan par eller ensamstående kvinnor som blivit gravida genom IVF-behandling med egna könsceller nu donera kvarvarande embryon till någon annan genom embryodonation. 

Förhoppningen är att fler ska få hjälp att bli gravida, men i praktiken kommer det att dröja.  På många håll i landet är det nämligen redan långa köer till ägg- och spermiedonation.

Stora skillnader i landet

En enkät som SVT Nyheter skickat till universitetssjukhusen visar att möjligheten att få hjälp skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. På många orter är väntetiderna över ett år – ibland längre.

– När det gäller äggdonation är vi nere på tre månader, vilket känns okej. Då hinner man landa i beslutet. Men vi skulle vilja korta tiden för spermiedonation, säger Anne-Charlotte Dahl, avdelningschef på reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

– I dagsläget har vi ingen personalbrist, men det hade varit fint med resurser när lagen om ensamstående kom – för att möta det behovet.

Göteborg sämst i klassen – kötider på fyra år

Lagen, som kom 2016 och gav ensamstående kvinnor samma rätt som par till IVF, ledde till längre köer på många håll.

I Göteborg, där köerna är allra längst, kan patienter få vänta i över fyra år på spermiedonation och två år på äggdonation. Sedan 2016 har Sahlgrenska sjukhuset endast gjort sju behandlingar på singelkvinnor. 

Enligt Ann Thurin Kjellberg, överläkare i reproduktionsmedicin på Sahlgrenska beror det på en kombination av brist på donatorer och brist på resurser samt ett hårt tryck från ensamstående. 

– Mer än hälften i vår kö är ensamstående. Vi har inte fått mer pengar sedan lagen tillät att de kan få samma hjälp. Nu har politikerna beslutat att vi ska erbjuda det här, men man vill inte stå för kostnaden. Om man inte vill betala för det borde man ha sagt nej.  

De långa väntetiderna i Göteborg gör att många åker till Malmö istället. Här har man gjort 350 behandlingar på ensamstående och det är i princip ingen väntetid på spermier efter att fertilitetsutredningen är klar. På ägg får man vänta desto längre: 8 till 12 månader.

Ny lag kan påverka kötiderna

De kliniker SVT Nyheter har pratat med tror inte att det är någon stor patientgrupp som kommer att omfattas av dubbel- och embryodonation, men ingen vet med säkerhet hur lagändringen kommer att påverka kötiderna. 

– Det är lite oklart vilka grupper vi ska använda det här till, säger Anne-Charlotte Dahl på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det här innebär lagändringen om assisterad befruktning

Visa
  • Det är tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det vill säga att ingen av föräldrarna har en genetisk koppling till det blivande barnet.

Källa: Regeringen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

dubbeldonation och embryodonation

Mer i ämnet