Julian Assange talar utanför Ecuadors ambassad efter att den svenska förundersökningen lades ned 2017. Den återupptogs i maj 2019. Foto: TT

Åklagaren lägger ner förundersökningen mot Julian Assange

Uppdaterad
Publicerad

Vice överåklagare Eva-Marie Persson lägger ned förundersökningen mot Julian Assange om misstänkt våldtäkt. Nya förhör har hållits under sommaren, men bevisningen räcker inte, uppger hon på en pressträff under tisdagen.

På nytt läggs förundersökningen mot Julian Assange ned. Vice överåklagare Eva-Marie Persson återupptog den i våras på begäran av målsägandebiträdet, efter att Assange lämnat Eucadors ambassad och gripits av brittisk polis.

Enligt Persson har Assange och målsäganden gett samstämmiga uppgifter i vissa delar och helt olika uppgifter i andra. Åklagaren vill trycka på att det inte är målsägandens uppgifter som gjort att utredningen läggs ned.

Fallet Assange

– Målsäganden är trovärdig och hennes uppgifter är tillförlitliga. Men stödbevisningen är inte tillräcklig. Det har inte fallerat på hennes uppgifter men stödbevisningen har försvagats, säger Eva-Marie Persson.

Bevisningen försvagad av tidsfaktorn

En av orsakerna till den försvagade bevisningen är tidsfaktorn.

– Det har gått nio år. Tiden är en spelare i det här. De muntliga bevisen har försvagats eftersom lång tid har förflutit. Minnet bleknar av naturliga skäl, säger Persson.

Förhörde inte Assange

SVT Nyheter rapporterade i september i år att sju nya vittnesförhör har hållits under sommaren, varav två vittnen inte hörts tidigare. Ett av de nya vittnena har hörts i Danmark, uppger Persson.

– Min bedömning är att samtliga utredningsåtgärder har vidtagits, men stödbevisningen är inte tillräcklig.

Wikileaks-grundaren Julian Assange sitter nu i högsäkerhetsfängelse i London i väntan på att domstol ska avgöra om han ska utlämnas till USA, där han är misstänkt för brott mot spionerilagen. Eva-Marie Persson tog beslutet att det inte skulle tillföra något att åka till London för ett kompletterande förhör med Julian Assange.

BAKGRUND: Fallet Assange

Det var i augusti 2010 som Julian Assange under ett besök i Sverige anhölls i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång riktat mot två kvinnor han träffat vid skilda tillfällen. Assange nekade till anklagelserna men vägrade inställa sig till förhör under sin tid i Sverige. Efter flera turer i Storbritannien tog han 2012 sin flykt till Ecuadors ambassad, som gav honom politisk asyl.

Sedan dess har alla brotten förutom våldtäkt preskriberats. Utredningen om misstänkt våldtäkt preskriberas den 20 augusti 2020, vilket innebär att han inte längre kan åtalas. Om ett åtal väcks före dess förlängs preskriptionstiden, förutsatt att Assange delges före samma datum.

Direkt efter att Assange greps av brittisk polis, begärde USA att få honom utlämnad eftersom han misstänks för bland annat spioneri. Julian Assange dömdes i Storbritannien för att ha brutit mot brittiska borgensregler och fängslades. Det straffet avtjänades i slutet av september i år, men domstolen beslutade att hålla honom fortsatt i förvar på grund av flyktrisken.

Han kommer nu att sitta i fängelse i London i väntan på att domstolen ska ta ställning till utlämningen i början av nästa år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Assange

Mer i ämnet