Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: Hasse Holmberg, TT

Andra utsatta trängs undan när nyanlända får förtur till bostad

Att nyanlända som anvisats till en kommun har rätt till en bostad har gjort att andra utsatta grupper trängts undan. Det visar en ny sammanställning av länsstyrelsernas lägesrapport.
– Det handlar till exempel om personer som har fått sitta kvar på olika behandlingshem, säger Thed Carlsson, verksamhetschef vid socialtjänsten i Hässleholm.

I går berättade SVT:s Agenda om hur nyanlända i Jönköping får bo i en gammal bilhall, plågad av vägglöss och utan innertak, på grund av bristen på bostäder.

Men det är inte bara nyanlända som behöver billiga bostäder. Det gör även unga, studenter och personer som ska slussas ut från olika institutioner och behandlingshem. Och enligt en sammanställning från landets länsstyrelser så har personer från dessa grupper fått stå tillbaka när anvisade nyanlända fått gå före. Kommunerna är nämligen skyldiga enligt lag att ordna bostad åt de nyanlända som av Migrationsverket anvisats dit.

Får vara kvar på behandlingshem

Cirka 60 procent av alla kommuner ser så kallade undanträngningseffekter i någon grad.

– Konsekvensen blir att andra som behöver bostad blir utan. De är vi inte skyldiga att tillgodose en bostad, säger Thed Carlsson, verksamhetschef vid socialtjänsten i Hässleholm, och fortsätter:

– Det handlar till exempel om personer som har fått sitta kvar på olika behandlingshem, institutioner och vårdinrättningar i stället för att få en egen lägenhet.

”Förkastligt ur individperspektiv”

Att personer blir kvar på behandlingshem eller institutioner gör att notan för kommunen och skattebetalarna blir betydligt dyrare. I Hässleholm kostar en plats på ett HVB-hem 3.000 kronor per dygn, en stor skillnad jämfört med en lägenhet med en hyra på runt 5.000 kronor i månaden.

– Förutom kostnaden för skattebetalarna så är det ju förkastligt ur ett individperspektiv om en person med tidigare missbruksproblematik till exempel är redo att flytta till en egen bostad men inte kan det, säger Thed Carlsson.

Och om läget är akut nu kommer det förmodligen att bli ännu värre. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kan närmare 100.000 personer med uppehållstillstånd komma att behöva bostad det närmsta året.

MISSA INTE: Debatt i SVT:s Agenda om bostadsbristen – 21:15 i SVT Play

Bosättninsglagen

Visa

Bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 och gör att kommuner anvisas att ta emot nyanlända vare sig de vill eller inte.

Lagen omfattar nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande samt deras anhöriga.

Tanken är bland annat att fler nyanlända ska komma till kommuner där det finns goda etableringsförutsättningar.

Källa: Migrationsverket

Agenda om bostadsbrist

Visa

Söndagens Agenda tar upp bostadsbristen. Över 100.000 människor som fått uppehållstillstånd kommer nästa år behöva bostad. Hur ska det gå till? Debatt mellan bostadsminister Peter Eriksson (MP) och Mats Green (M) bostadspolitisk talesperson.

Se Agenda söndagen den 29 oktober 21.15 i SVT2 eller i SVT Play.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Agenda

Mer i ämnet