Nytt nationellt avtal för krissituationer underskrivet. Foto: TT

Nytt nationellt avtal för krissituationer underskrivet av SKL och fackliga organisationer

Uppdaterad
Publicerad

Efter förra sommarens omfattande skogsbränder har SKL, arbetsgivareorganisationen Sobona och fackliga organisationer nu kommit överens om ett nationellt avtal för krissituationer. Ett avtal som reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar.

Det nya krislägesavtalet berör bland annat räddningstjänstpersonal, personal som arbetar med infrastruktur och vård- och omsorgspersonal.

Med krisläge menas exempelvis svåra olyckshändelser med omfattande påverkan, naturkatastrofer, skogsbränder, översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller andra hot.

Avtalet kan aktiveras redan i sommar och är en direkt följd av förra sommarens skogsbränder då många brandmän och andra samhällsviktiga funktioner sattes under hård press.

”Snabba beslut”

− När en allvarlig krissituation uppstår behövs snabba beslut och där är vi överens med de fackliga organisationerna om att det är vi som aktiverar avtalet. Med ett nationellt avtal på plats är vi förberedda om någon krissituation skulle drabba Sverige i sommar, säger Joakim Larsson, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, i ett pressmeddelande.

Enligt avtalet utgår en krisersättning på 120 procent av lönen per timme, vilket sammanlagt innebär att den som arbetar under en kris får 220 procent av lönen per timme.

Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max 4 veckor, med en nödfallsövertid som kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Avtalet omfattar både de som anställs särskilt vid en krissituation och de som redan är anställda inom kommuner eller regioner.

Flera organisationer

Bakom avtalet står SKL, Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, Akademikeralliansen och Brandmännens Riksförbund.

Läkarförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd är enligt SKL positiva till ett nationellt krislägesavtal, men de fattar beslut i frågan efter sommaren. Vårdförbundet har dock valt att inte underteckna överenskommelsen.

– Vi såg att det var stora inskränkningar vad gäller arbetstagarnas möjlighet att kunna påverka sin egen anställning och vad man gör. Man skulle kunna beordras arbetsuppgifter som ligger utanför våra medlemmars kompetens och profession, säger Fredrik Nilsson, ombudsman vid Vårdförbundet och den som förhandlat om avtalet, till TT.

Fakta om krislägesavtalet

  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max 4 veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Källa SKL

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.