”Hårdare ton mellan turkar och kurder i Sverige”

Publicerad

Polariseringen mellan turkar och kurder i Sverige har ökat den senaste tiden. Det säger Paul Levin, Turkietexpert och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till SVT:s Friktion. Nu pågår ett arbete för att uppmuntra till dialog mellan grupperna.

Hösten 2015 utsättsturkiska kulturföreningen i Bredäng utanför Stockholm för ett sprängdåd. Några dagar senare exploderar det i en kurdisk föreningslokal i Fittja.

I februari är det stenkastning och våldsamt upplopp utanför en turkisk föreningslokal i Fittja. Samtidigt utsätts en kurdisk politiker för mordförsök då han skjuts med två skott sittandes i en bil. Fyra dagar senare kastar någon in en sprängladdning i en turkisk föreningslokal i Fittja.

Det senaste året har varit stormigt – och att relationerna mellan kurder och turkar i Sverige har försämrats är tydligt, anser Paul Levin, Turkietexpert och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Det här är någonting nytt att konflikten spiller över till Sverige på det här viset. Även om konflikten om kurdernas sak är gammal, så har tonen inte varit så här hård i Sverige tidigare, säger han.

Stundtals hatisk ton

Den hårdare tonen märks inte minst på nätet.

– På sociala medier finns det också en väldigt arg och aggressiv ton, ibland till och med hatisk.

Paul Levin säger att många svenskar med turkisk bakgrund är frustrerade över att svenska medier och opinionsbildare inte behandlar PKK som en terroristorganisation. Och från kurdernas sida är besvikelsen över utvecklingen i Turkiet väldigt djup.

– Man hoppades ju på Erdogans parti AKP och på nya friheter för kurderna. Nu har det vänts till sin motsats och ilskan kommer att ta många år att reparera.

Vad kan man göra för att minska spänningarna?

– Det är viktigt att svenska aktörer uppmuntrar företrädare för turkiska och kurdiska organisationer till dialog. Det här är ju organisationer som får statligt stöd och vi måste ställa krav på att de möter varandra. Men det finns en risk att vi uppmuntrar till etnifiering av konflikten, bara genom att ge bidrag till organisationer på etnisk grund.

Vill stötta dialog

Och just nu pågår också ett arbete för att uppmuntra till dialog mellan grupperna. Magnus Nilsson, press- och kommunikationschef på Olof Palme international center, säger att arbetet ännu är i en uppstartsfas och att det därför är svårt att berätta så mycket om det.

– Det är i ett väldigt tidigt skede där vi kollar om det finns intresse för att stötta en dialog.

”Hälsar inte längre”

Även Kurdo Baksi, Sverigekurd och förespråkare för kurders rättigheter i Turkiet, menar att relationerna mellan kurder och turkar i Sverige har försämrats kraftigt.

Ja, den har förvärrats. 2002-2013 fanns det inga konflikter mellan oss. Vi gick på samma fester och dansade. Jag har många turkiska kompisar som jag känner från barndomen, men nu hälsar de inte på mig längre. De skriver till och med obehagliga brev till mig.

– Om inte ens vi i Sverige kan prata med varandra, hur ska man då kunna prata i Kurdistan och i Turkiet? frågar sig Kurdo Baksi.

Enligt honom svängde utvecklingen efter valet för exakt ett år sedan, då presidentens parti AKP förlorade sin majoritet och det prokurdiska partiet HDP tog sig in i parlamentet. Kort därefter inledde Erdogan ett krig mot den kurdiska terrorstämplade organisationen PKK, som kämpar för ett självständigt Kurdistan i östra Turkiet.

”Handlar om extrema falanger”

Men alla håller inte med om att stämningen mellan kurder och turkar i Sverige överlag försämrats. Ahmet Önal, ordförande i Svensk-turkiska riksförbundet säger att det handlar om extrema falanger på båda sidor.

– Det är jättetråkigt om den bilden sprids, man måste nyansera detta. Om man ser till vanligt folk så finns mycket familjeband och människor som vill ha fred och glädje.

Han påpekar att kurdiska föreningen i Fittja har öppnat upp sina dörrar för den Svensk-turkiska föreningen och att turkar och kurder nu sitter i samma föreningslokal.

– Det är klart att det finns extrema falanger där människor piskar upp stämningen, det finns i många grupper. Nu är det viktiga att vi får igång en fredsprocess i Turkiet och att den demokratiska utvecklingen kommer igång igen.

Se hela veckans Friktion här!

Om Friktion

Visa

I SVT:s utrikesprogram Friktion möter Sverige världen. I reportage och studiosamtal vänder och vrider Friktion på de utrikesfrågor som väcker engagemang och oro. Tisdagar 20.30 i SVT2 och på SVT Play. Diskutera programmet i sociala medier #friktion #svtnyheter. Tisdagen 7 juni handlar Friktion om Turkiet och president Erdogan, som har hyllats för att ha reformerat Turkiet – men även anklagats för maktfullkomlighet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friktion

Mer i ämnet