Foto: Janerik Henriksson/TT

Ökande kostnader för nätläkare – utan att primärvården avlastas

Uppdaterad
Publicerad

Nätläkare är ett litet men snabbt växande fenomen inom vården. Göran Stiernstedt, som på uppdrag av regeringen utreder nätläkarbranschen, konstaterar att den kommer behöva styras upp. Enligt honom kostar nätläkarna alltmer pengar för landstingen, utan att primärvården fått någon mätbar avlastning.

Förra året gjordes 1,6 procent av alla besök till primärvården via nätläkare, till en kostnad av strax över 150 miljoner kr totalt för alla landsting. Men det sker en snabb ökning.

För småbarnsmamman Ana Zamani har nätläkarna underlättat tillvaron.

Agenda

”Otroligt bra verktyg”

– När det inte finns några tider att få och man behöver snabb symtomlindring. För att förkorta sjukdomsförloppet och tiden då man vabbar med sina små barn. För mig har det varit ett otroligt bra verktyg, som man kan ta till när primärvården inte funkar, säger hon.

Allmänläkaren Magnus Isacson skulle hellre se mer resurser till primärvården, som han menar är underfinansierad och nedprioriterad.

Allmänläkaren Magnus Isacson med sin patient Annika Hagelberg och nätläkaren Nasim Farrokhnia, specialist på internmedicin, som möter sin patient i datorn. Foto: SVT

Han har också synpunkter på reklamen för nätläkare.

– Jag kan tycka att det är lite på gränsen till oetiskt ibland. Man pratar om förkylningar, det ska man ju faktiskt sköta hemma, säger han och tillägger:

– Om det fortsätter så, kommer det vara en hel generation i Sverige som är uppfostrad med att alltid söka läkare för allt och det kommer inte vården att palla med.

”En tillkommande utgift”

Göran Stiernstedts utredning ska vara klar först nästa år, men redan nu säger han att branschen kommer att behöva styras upp.

– Jag har ännu inte hört något landsting säga att nätläkarna har någon mätbar avlastningseffekt. De upplever att det till stor del är en tillkommande vård. Då blir det också en tillkommande utgift.

Han konstaterar att nätläkarvården mest konsumeras av människor i storstäder, där det redan finns ett stort vårdutbud, och mest av yngre personer, medan de största vårdbehoven finns hos äldre.

– Man kan diskutera om det – som det nu ser ut – främjar en behovsstyrd och jämlik vård, säger han.

Men Nasim Farrokhnia, läkare på nätläkarföretaget Kry, säger att eftersom Kry bara funnnits i drygt två år så har de inte kommit upp i de volymer där de kan visa på avlastningseffekter. Hon säger också att utvecklingen måste jobbas fram.

– Det vi gör är att vi producerar vården och samtidigt innoverar och utvecklar den, säger hon.

Se hela reportaget med efterföljade studiodebatt i Agenda 28/10 kl 21.15 i SVT2 och SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet