Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Cirka 3 miljoner människor har flytt Ukraina sedan kriget inleddes 24 februari. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Det här är massflyktsdirektivet – ”Flera frågetecken”

Uppdaterad
Publicerad

EU:s massflyktsdirektiv ska snabbt kunna ge människor som flyr kriget i Ukraina skydd och samtidigt underlätta mottagandet för länderna som de kommer till. Men det finns oklarheter kring vad direktivet innebär för människorna som kommer till Sverige.  

Fram tills den 16 mars har 9 851 personer som flytt från Ukraina sökt skydd i Sverige, enligt Migrationsverket. En av dem är Olha Lysko, som kommer från staden Rivne i västra Ukraina.

– Jag är gravid och min kompis har barn. Vi kom nio personer varav fyra kvinnor och fem barn. Just nu vet vi helt ärligt inte så mycket men vi hoppas få svar på frågor idag, säger hon.

Olha Lysko är en av många som stått i den långa kön utanför Migrationsverket i Sundbyberg. För första gången har EU aktiverat det så kallade masskyddsdirektivet, som ska underlätta mottagandet för länderna och därmed snabba på processen att ge flyktingarna skydd.

Inga individuella prövningar

I Sverige innebär direktivet att det till skillnad från en vanlig asylprocess inte görs några individuella bedömningar, vilket gör att det går mycket snabbare.

Men samtidigt får man inte fullt ut rätt till samma saker som när man beviljas asyl. Till exempel har vuxna inte rätt till SFI, svenska för invandrare, och inte heller till full sjukvård.

 – Det är jättepositivt att det här direktivet har aktiverats för nu vet vi att många människor kommer få skydd och det kommer att gå fort. Men eftersom det är första gången finns det flera frågetecken. Till exempel vet man inte vilka vårdbehov den här gruppen människor kommer att ha, säger Alexandra Segenstedt, migrationsexpert på Röda Korset.

Fler oklarheter

Ett annat frågetecken är enligt Alexandra Segenstedt hur EBO, regelverket om eget boende, ska tillämpas. De som kommer till Sverige enligt massflyktsdirektivet har precis som asylsökande rätt att bosätta sig i eget boende, istället för i Migrationsverkets tillfälliga boenden.

Men om man väljer att bosätta sig på vissa platser som har socioekomiska utmaningar blir man av med rätten till dagersättning. Till skillnad från en asylprocess fortsätter detta att gälla även efter att man beviljats skydd enligt direktivet. Därmed kan man alltså förlora rätten till ersättning under hela sin tid i Sverige, eller tills att man får en annan skyddstatus.

Hör Alexandra Segenstedt, migrationsexpert på Röda Korset förklara direktivet klippet ovan.

  • Tillfälligt uppehållstillstånd i ett år som kan förlängas till högst tre år.
  • Skola och full sjukvård för barn.
  • Arbetstillstånd.
  • Vuxna får vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.
  • Migrationsverkets tillfälliga boenden.
  • Ansöka om ekonomiskt bistånd enligt samma nivåer som asylsökande.

Källa: Migrationsverket 

  • Folkbokföring.
  • Etableringsinsatser som SFI, svenska för invandrare.
  • Full sjukvård för vuxna.
  • Rätt till familjeåterförening.

Källa: Migrationsverket 

Antogs av EU 2001 för att kunna användas vid stora flyktingströmmar.

Aktiverades för första gången 4 mars 2022.

Gäller ukrainska medborgare som varit bosatta i landet före 24 februari 2022, eller har uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande i Ukraina, eller familjemedlemmar till de två ovanstående.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan närsomhelst också ansöka om asyl.

LMA, lagen om mottagande av asylsökande gäller.

Källor: Regeringen, Migrationsverket.

Regelverket om eget boende, EBO, innebär rätten att välja eget boende istället för Migrationsverkets tillfälliga boenden under asylprocessen.

Ingår i LMA, lagen om omhändertagande av asylsökande, som även gäller massflyktsdirektivet.

Sedan 1 juli 2020 förlorar man rätten till dagersättning eller särskilt bidrag om man bosätter sig i områden med socioekonomiska utmaningar.

I en vanlig asylprocess upphör LMA och EBO att gälla när asyl beviljas. Men får man skydd enligt massflyktsdirektivet fortsätter det att gälla.

Källor: SKR, Migrationsverket , Röda Korset

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer