Som en konsekvens av den svenska läkarbristen har antalet utländska läkare ökat kraftigt i Sverige.
Till Socialstyrelsen har flera vårdgivare hört av sig och klagat på att många av läkarna saknar tillräckliga kunskaper i svenska.
-Man undrar varför Socialstyrelsen inte kräver språkkunskaper av dem som vi legitimerar och varför vi inte kollar upp att de kan tillräckligt, säger Thomas Tegenfeldt, chef för Behörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen, till Rapport.
Få kan svenska
I en enkätundersökning som Rapport skickat till alla primärvårsddirektörer i Sveriges landsting, svarar 55 procent att de EU-läkare som kommer till anställningsintervju saknar tillräckliga svenskkunskaper för yrkets utövande.
Samtidigt råder stora skillnader mellan landstingen när det gäller språkutbildningen av de europeiska läkarna som anställs. En tredjedel av landstingen erbjuder ingen utbildning alls i svenska och i övriga landsting varierar kurslängden mellan ett par veckor och sex månader.
Ett EU-direktiv förbjuder Socialstyrelsen från att testa eller ställa några krav på EU-läkares språkkunskaper när de ansöker om svensk legitimation. Sådana krav får bara ställas på läkare från övriga världen.
Rapports undersökning visar att Skåne, Västmanland och delar av Jönköpings landsting inte har några minimikrav när det gäller formella kunskaper i svenska för EU-läkare.
Faller mellan stolarna
-Eftersom det inte finns några klara nationella strategier så faller det mellan stolarna. Det hamnar då på en mer nyckfull nivå: Det Utdrag ur undersökningenpå om ett landsting gör det bra eller inte, konstaterar Stella Cizinsky, chef på Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Enligt henne finns det i Sverige en rädsla för att ställa krav på svenskkunskaper.
-Man är rädd för anklagelser om rasism när man lyfter fram den sortens problematik. Därför har den enskilda arbetsgivaren ofta undvikit att föra upp frågan på agendan och hoppats att någon annan ska ta tag i det, säger Stella Cizinsky.