Genrebild. Foto: Helena Landstedt/TT

Många unga vuxna vill bli av med sin NPF-diagnos

Publicerad

Många unga vuxna vill bli av med den neuropsykiatriska diagnos de fick som barn. Den som haft en NPF-diagnos behöver inte få sin diagnos “avskriven” men det krävs en bedömning av en specialistkompetent läkare för att få körkortstillstånd. I vissa regioner kan långa väntetider förekomma.

Flera upplever att symptomen försvunnit med åren och att diagnosen nu krånglar till livet. Vissa yrken kan vara spärrade för den som har en diagnos, men den vanligaste anledningen handlar om körkort.

Det finns flera privata företag som mot avgift erbjuder en omprövande utredning men det är långt ifrån gratis. Så vilka möjligheter finns inom den skattefinansierade sjukvården? SVT ställde frågan till Sveriges sjukvårdsregioner. 18 av 21 har svarat.

Tove Marthin, verksamhetschef för BUP i Västmanland skriver till SVT:

 “Min uppfattning är att den skattefinansierade vården inte kan lägga resurser på att förnya utredningar för individer som inte har några svåra symtom…”

Psykiatrin prioriterar akuta problem

Psykiatrin är på många håll i landet hårt belastad och köerna till neuropsykiatriska utredningar långa. Att då prioritera den som mår bra framför den som har akuta problem kan bli svårt. Detta är något som flera regioner påpekar i sina svar.

Andra regioner svarar att rätten till en “second opinion” alltid finns. Dock framgår det inte av svaren hur ofta sådana utredningar kommer till stånd.

Ett återkommande svar är att det alltid görs en individuell bedömning innan en omprövning av en diagnos sätts igång. I något fall skriver psykiatrin att också skälet till önskemålet vägs in.

Efterfrågan på att få sin diagnos avskriven växlar över landet. Medan man i Gävle har uppåt 60 ärenden om året uppger andra att det är ovanlig begäran.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer