Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Vi har alldeles för låg järnvägskapacitet i förhållande till efterfrågan” – Hör SJ:s presschef Tobbe Lundell om höghastighetstågen.

Maktskiftet skapar oro i tågbranschen – kan stoppa satsningar på höghastighetståg

Uppdaterad
Publicerad

Byggandet av stambanor för höghastighetståg har pågått i snart ett decennium. Klara blir de dock inte innan år 2045, då de första snabbtågen tros kunna sättas i trafik. Men det pågående maktskiftet skapar oro i tågbranschen.

– Vi känner stor oro för vad det här maktskiftet kommer att innebära, framför allt för att Moderaterna och Sverigedemokraterna har sagt att de vill stoppa det här projektet, säger SJ:s presschef, Tobbe Lundell.

Både M och SD har sagt nej till den tidigare rödgröna regeringens miljardsatsning på höghastighetståg. Det är för kostsamt, menar M, och vill istället satsa på underhåll av redan befintlig tågtrafik. Men detta räcker inte, varnar nu tågbolagen.

– Politiken måste kunna göra både kortsiktiga satsningar, som underhåll och fyrspår, och långsiktiga satsningar, som nya stambanor för höghastighetståg, menar Filip Johansson, vd för MTRX.

Han menar att vart politiken guidar tågbranschen är viktigt för att göra nödvändiga miljardsatsningar som ibland sträcker sig över 30-40 år – eller ännu längre.

– Då går det inte att vi har den här ryckigheten vart fjärde eller åttonde år, utan det måste det finnas stabilitet, kontinuitet och en bred politisk förankring i frågan, säger han.

”Stora negativa konsekvenser”

Även SJ:s presschef menar att maktskiftet skapar oro i branschen, och vill att dagens politiker inte gör samma misstag som man enligt hans mening gjorde för 30 eller 40 år sedan:

– Man valde att prioritera väg- och flygtrafik, vilket har lett till att tågtrafiken i Sverige i dag saknar den kapacitet som behövs för att möta dagens och framtidens efterfrågan på tågresandet, säger han och fortsätter:

– Så ja, självklart känner vi stor oro för vad det här maktskiftet kommer att innebära. Om projektet med nya stambanor skrotas – som M och SD har sagt att de vill göra – kommer det att få stora negativa konsekvenser.

SVT har sökt både M och SD för en kommentar, men partierna har avböjt medverkan.

Arbetet fortsätter

Tidigare i år presenterade Trafikverket en plan på att satsa närmare 900 miljarder kronor på infrastrukturen under perioden 2022 till 2033 ett rambelopp som riksdagen har klubbat igenom. Därav är 107 miljarder tänkta att avsättas till stambanor för höghastighetståg.

Frågan är om den nya regeringen skulle stoppa ett sådant stort och redan påbörjat projekt.

– Det återstår att se, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.

– Vi jobbar utefter de uppdrag vi får från regeringen, men så länge vi inte får nya besked, kommer arbetet med stambanorna att fortsätta, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.