Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Jag tror att det kan finnas en risk i att ställa den här diagnosen för lättvindigt, säger Charlotte Thålin, forskare och specialistläkare vid Danderyds sjukhus. Foto: Isabell Höjman/TT, SVT

Över 25 000 svenskar har fått diagnosen postcovid

Uppdaterad
Publicerad

I spåren av coronapandemin har tusentals svenskar fått diagnosen postcovid. Men frågan delar läkarkåren och vissa är oroliga för att andra patientgrupper blir lidande. 

SVT:s kartläggning visar att över 25 000 svenskar har fått diagnosen postcovid sedan den infördes i oktober 2020. De vanligaste symptomen är hjärntrötthet och kognitiv nedsättning följt av smärta och nedsatt lungfunktion. 

Antalet diagnostiserade har ökat markant de senaste månaderna. Socialstyrelsen uppskattade att drygt 11000 personer hade fått diagnosen i primärvården fram till april 2021.

Nya mottagningar öppnas

För att klara vården av alla nya postcovid-patienter har flera regioner öppnat speciella mottagningar för dem. 

Även rehabiliteringsvården märker en ökning. Bara på Danderyds sjukhus har man de senaste månaderna fått 500 remisser. 

- Det är personer som är mitt i livet och har svårt att fungera i arbetslivet och socialt, så det tycker jag absolut är prioriterat. Med den remissinströmning vi har så är det ju en verksamhet som kommer att kräva mycket resurser, säger Kristian Borg, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin på Danderyds sjukhus i Stockholm.

Andra patientgrupper kan bli lidande

Samtidigt finns det läkare som menar att diagnosen är problematisk och att den riskerar att ta fokus från annat. 

- Jag tror att det kan finnas en risk i att ställa den här diagnosen för lättvindigt. Patienterna måste förstås tas om hand men när man öppnar speciella mottagningar så måste resurserna tas från någonting annat och då ser jag en risk i att andra patientgrupper blir lidande, säger Charlotte Thålin, forskare och specialistläkare vid Danderyds sjukhus. 

Ett annat problem som hon lyfter upp är att diagnosen sätts även på patienter som inte bekräftats smittade av Covid-19. 

- Det finns en risk att man missar något annat som orsakar de här symptomen. Jag tror att man ska vara försiktig med att ställa diagnosen postcovid innan vi vet mer om den, säger Charlotte Thålin. 

Användningen av koden U09.9 för postinfektiöst tillstånd efter covid-19, postcovid, infördes i mitten av oktober 2020.

Vi har bett samtliga regioner om siffror gällande antalet unika individer som fått diagnosen postcovid i både offentlig och privat vård, oavsett vårdnivå och uppdelat på kön.

Region Södermanland har inte kunnat ge oss siffror och saknas i underlaget. Region Gotland har endast redovisat siffror för den offentliga vården. Region Halland har inte redovisat siffror uppdelat på kön.

Siffrorna har hämtats från regionerna vid olika tillfällen mellan perioden 30 juni – 15 juli.

Nedan redovisas antalet diagnoser per 1 000 invånare.

Region, diagnoser per 1 000 invånare

Blekinge: 1,3
Dalarna: 2,1
Gotland: 1,7 (Privat primärvård ej inräknat)
Gävleborg: 2,1
Halland: 2,6
Jämtland/Härjedalen: 1,0
Jönköping: 4,2
Kalmar: 2,3
Kronoberg: 3,4
Norrbotten: 2,0
Skåne: 2,2
Stockholm: 2,9  
Södermanland: -
Uppsala: 1,1
Värmland: 1,7
Västerbotten: 1,7
Västernorrland: 2,6
Västmanland: 2,4
Västra Götaland: 2,4
Örebro: 1,6
Östergötland: 4,1
RIKET: 2,4

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet