Inrikes

Det är just nu hårt tryck på Migrationsverket och personal larmar om en tuff arbetsmiljö. Foto: Janerik Henriksson/TT

Personal på Migrationsverket larmar om extrem arbetsbelastning

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals människor på flykt från krigets Ukraina kommer till Sverige varje dag. Migrationsverkets personal larmar nu om en mycket pressad arbetsmiljö och oro för att inte klara uppdraget om det inte sker drastiska förändringar. En anställd på ett av Migrationsverkets större kontor säger till SVT att det är omöjligt för personalen att få återhämtning.

Åren efter flyktingvågen 2015 gjordes en snabb och omfattande neddragning av Migrationsverkets verksamhet. De senaste veckorna har köerna ringlat långa vid myndighetens mottagningscenter i Stockholm och Malmö, och även i mindre städer är det kö från tidigt på morgonen. Flyktingvågen från Ukraina gör att Migrationsverket åter måste expandera snabbt. Myndigheten har redan flaggat för att man inte kommer att klara av att hantera flyktingvågen på egen hand och flera anställda som SVT har pratat med larmar om att personalen inte orkar med.

– Personalen kan inte fortsätta jobba så hårt som de har gjort de senaste veckorna, det är inte hållbart, säger Anna Ahnlund, sektionsordförande för fackförbundet ST inom Migrationsverket i region Syd.

Ukrainakrigets flyktingar

Psykiskt påfrestande arbete

En anställd på ett av Migrationsverket större kontor säger till SVT att personalen nästintill jobbar ihjäl sig och att återhämtning är omöjligt att få till. Hen jämför läget med flyktingkrisen 2015, men säger att nuvarande belastning är svår att beskriva. Hen lyfter också fram hur mentalt ansträngande det är att möta så många familjer som kommer direkt från kriget.

En annan anställd berättar att det utöver mer personal också behövs sängar och möbler. Hen säger att Migrationsverket nu skulle behöva finnas på plats på orter där myndigheten lagt ner verksamheten.

”Har inte varit förberedda”

Anna Ahnlund, sektionsordförande för ST inom Migrationsverket i region Syd, beskriver de senaste veckorna som kaosartade och ser en risk att personalen inte kommer att orka.

– Vi har inte varit förberedda på det här. Vi har efter flyktingkrisen 2015 under flera år monterat ner organisationen med boendeplatser och personalkapacitet. Nu jobbar personal kvällar, nätter och mycket övertid. Viljan hos medarbetarna att hjälpa till finns men det är en väldigt extrem situation, säger hon.

Kan tvingas låna in personal från andra myndigheter

Utöver nyanställningar ser Migrationsverket över möjligheten att låna in personal från andra myndigheter. Det säger Migrationsverkets HR-chef Lena Sköld Hultberg i en skriftlig kommentar.

“Det är en extraordinär situation vi alla befinner oss i, vilket naturligtvis också påverkar vår personal. Vi ser också ett behov av långsiktig planering för att förbättra den pressade arbetsmiljö som uppstått med den höga inströmningen av sökande”, säger Lena Sköld Hultberg.

Om myndighetens tidigare nedskärningar säger Lena Sköld Hultberg att det inte är ekonomiskt försvarbart att ha en stor mängd tomma platser som inte utnyttjas:

”Vi måste anpassa vår verksamhet efter de omständigheter som råder, både när få personer kommer till Sverige och som nu när inströmningen är ovanligt hög”.

Vet du mer? Tipsa SVT:s granskande reportrar.

Miljoner människor på flykt

Över 3 miljoner människor har flytt Ukraina sedan krigets början, enligt FN:s migrationsorganisation IOM. Av dessa har 150 000 personer medborgarskap i ett annat land.

Enligt FN-organet Unicef har totalt 1 460 000 barn försatts på flykt hittills, vilket motsvarar 73 000 barn varje dag.

Över 200 000 ukrainare kan komma till Sverige innan sommaren, enligt ett av Migrationsverkets scenarion.

Att människor som kommit till Sverige reser från storstäderna till mindre orter i landet för att söka uppehållstillstånd där har gjort att det blivit hög belastning på många håll. Personal säger till SVT att man därför vill att vissa ansökningar framöver ska kunna göras digitalt i stället för att behöva gå via en handläggare.

EU:s massflyktsdirektiv

Den 3 mars aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet.

Det innebär bland annat att flyktingar från Ukraina kommer att ges ett till­fälligt uppe­hålls­tillstånd i EU i minst ett år.

Det krävs ingen individuell prövning för att besluta om uppehålls- och arbetstillståndet. De som omfattas av direktivet är personer som kan identifiera sig som medborgare i Ukraina, de som är skyddsbehövande med skyddsstatus i Ukraina eller varaktigt bosatta i Ukraina.

Utifrån bedömningen att antalet personer från Ukraina som söker sig till Sverige kommer att öka kraftigt försöker Migrationsverket nu att hitta fler boendeplatser.

Källa: Migrationsverket

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ukrainakrigets flyktingar

Mer i ämnet