Foto: SVT

Tvång att erbjuda läxhjälp

Uppdaterad
Publicerad

I Kiruna har kommunen bestämt att alla grundskolor måste erbjuda läxhjälp. Men inom oppositionen i kommunen finns det de som tycker att läxhjälp inte borde behövas.

Klockan är tre på eftermiddagen och egentligen har niorna på Högalidsskolan i Kiruna slutat för dagen. Men istället för att gå hem har ett tiotal valt att gå till skolans läxhjälp.

–Jag brukar göra matte och just nu är det svenskprov. Jag brukar komma hit och läsa böcker för det är ganska tyst här, säger Karl Furuberg Schwartz.

– Det behöver pluggas lite, så man får betyg, så man klarar gymnasiet, säger Sebastian Nyström.

I samma klass går Evelina Lidberg. Hon vill bli läkare och går till läxhjälpen för att få så höga betyg som möjligt.

– I fall man känner att man ligger efter är det bara att komma hit och om läraren tycker att man ligger för långt bak säger de åt en att komma hit så man hinner jobba i kapp, säger hon.

Men borde du inte få den hjälpen under lektionstid?

– Jo, men alltså, det är ju lite svårt. Det är för få lärare, och många elever, så det är svårt att hinna med alla.

Hennes lärare, Anders Kruuka, håller med.

– Du ska ju kunna klara dig utan det, men känner du att det är något du behöver extra hjälp med så, det är ju ändå 25 i varje klass och det är inte alltid du hinner med alla, säger han.

Obligatorisk läxhjälp

I Kiruna ligger elevernas betyg efter nian runt snittet för hela landet, precis som behörigheten till gymnasiet. För att höja resultaten bestämde sig kommunen för två år sen att alla skolor måste erbjuda läxhjälp utanför skoltid. Eller som den kallas för i gruvstaden Kiruna, en Läxgruva.

– Vi måste ge alla elever oavsett var man befinner sig kunskapsmässigt de verkliga möjligheterna att inom skolans ram nå målen. Det här var ett sätt som vi såg kunde stärka måluppfyllelsen, säger Roger Suup (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Men oppositionspolitikern Rune Lans (C), ledamot i barn- och utbildningsnämnden, tycker inte att läxhjälp borde vara ett tvång för skolorna. Dessutom borde läxhjälp enligt honom inte ens behövas.

– Det är ett misslyckande för skolan om man måste ge hjälp efter skoltid. Jag tycker att det är något som bör rymmas inom den ordinarie tiden, säger han, och fortsätter:

– Vi har ju en skola som inte uppfyller de mål riksdag och regering satt upp. Då tar man till de kända grejorna och en av dem är läxa. Det är en falsk tro att mer av samma sak ska bli bättre. Jag tror att man måste titta på istället hur man lär sig.

Lite forskning om läxhjälp

Vad läxhjälp ger, det vet vi inte. Hittills har det forskats mycket lite om just läxhjälp. Samtidigt väljer många skolor att erbjuda läxhjälp i dag.

– Det är bra om man lösa det på det sättet. Sedan är det ju upp till eleverna att ta den hjälpen, det är det ju inte alla som gör. Men då har vi i alla falla gett dem den möjligheten, säger Ander Kruuka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Rut-avdrag för läxhjälp

Mer i ämnet