Marianne Bernadotte finns med på Uppdrag gransknings lista. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Medlem i kungafamiljen på lista över skattesmitare

Uppdaterad
Publicerad

En medlem i den svenska kungafamiljen, en grevinna och jordägare som får skattefinansierade stöd – alla finns de med på listan över förmögna svenskar som haft dolda tillgångar utomlands.

Uppdrag granskning avslöjar i samarbete med SVT Nyheter en unik lista på några av de svenskar som haft obeskattade tillgångar utomlands. Personer som trodde att banksekretessen skulle skydda dem för evigt, men som i och med att risken för att åka dit ökat har utnyttjat en generös lag i Sverige och tagit hem sina pengar för beskattning.

Marianne Bernadotte är änka till formgivaren Sigvard Bernadotte som förlorade sin prinstitel på 30-talet. Hon är inte avlönad av kungahuset, men räknas som medlem i den svenska kungafamiljen. 2012 gör hon en självrättelse som visar att hon haft en obeskattad förmögenhet på 44 miljoner kronor placerad utomlands. När Uppdrag granskning ringer upp säger hon att pengarna är ett arv hon har fått.

De gömda skattemiljarderna

– Jag vet att jag inte har haft något felaktigt eller så, eller gjort några skattesaker. Jag vet det, för det har jag varit noga med att säga. Men jag ska tala med min advokat och hoppas att han kan ringa, säger hon.

Fler personer kring kungafamiljen på listan

Marianne Bernadottes advokat heter Staffan Andersson och är en känd skattejurist som ofta ställer upp för medier med kommentarer om sitt arbete, bland annat när det gäller självrättelser. Men den här gången vill han inte ge någon intervju utan lämnar ett kort meddelande via mejl. ”Med anledning av att du sökt Marianne Bernadotte får jag meddela att hon inte har något att ytterligare att säga.”

Det är fler personer kring kungafamiljen som finns med på Uppdrag gransknings unika och känsliga lista över svenskar som haft dolda tillgångar utomlands.

Grevinnan Alice Trolle Wachtmeister var under 30 år överhovmästarinna, det näst högsta ämbetet vid hovet. Hon tar upp en tidigare dold förmögenhet på fem miljoner kronor. Också hennes man, greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeister, finns med på listan. Han har haft stora obeskattade tillgångar utomlands, samtidigt som han till sitt bolag tagit emot mångmiljonbelopp årligen i skattefinansierade EU-stöd.

”En avslutad fråga”

I ett kort skriftligt svar anger paret Trolle Wachtmeister att de tidigare inte tänkt på att förmögenheten utomlands skulle skattas. Och att det nu, efter den frivilliga rättelsen, är en avslutad fråga.

Fredrik Gottlieb är finansman och beskrivs som en av kungens nära vänner. Utöver intresset för jakt har de också arbetat tillsammans inom den internationella scoutrörelsen. Fredrik Gottlieb har utnyttjat möjligheten att rätta sin deklaration, sex år tillbaka i tiden. I hans fall dyker det upp en ny förmögenhet på 45 miljoner kronor. Han vill inte kommentera Uppdrag gransknings uppgifter.

Också Agneta Kreuger är nära vän med kungaparet. Vi har sökt henne flera gånger med frågor kring de över 100 miljoner kronor som hon tidigare haft obeskattat utomlands. Men får inga svar.

Fler jordägare på listan

Otto von Arnold får, som andra stora jordägare, rejäla skattefinansierade stöd. Han är också politiskt aktiv och satt i riksdagen mellan 2007 och 2013 – samtidigt som han enligt vår granskning hade obeskattade pengar utomlands. Han är en av få som svarar på Uppdrag gransknings frågor.

– Ja, jag tycker det är viktigt att förklara den situationen som jag sitter i, för den ena situationen är inte den andra lik. Och jag tycker inte jag har någonting att dölja.

Du har haft obeskattade tillgångar utomlands, samtidigt som du har suttit en rad år som folkvald i Sveriges riksdag. Vad är din förklaring?

– Min förklaring är att det här är gamla pengar som kommer från början av 1900-talet, som min pappas morfar hade. Det var ett gammalt arv.

LÄS MER: Flera politiker på Uppdrag gransknings lista

”Ärvda pengar”

Otto von Arnold berättar att det var han som ägde pengarna, men att hans mor hade dispositionsrätten till kontot. Skälet till att han inte redovisade pengarna för skattemyndigheten var för att hans mor inte ville, och att han hade svårt att hinna med under åren som riksdagsledamot.

Skatteverket hade ju inte godtagit det skälet?

– Nej, det hade de antagligen inte gjort. Det vet jag… Nej, det hade de kanske inte gjort.

Varför var det viktigt för dig att göra de här självrättelserna?

– Alltså, det är ju aldrig bra att bryta mot lagen, och det gavs ju ett bra tillfälle också. Jag tyckte det var helt rätt att göra det, säger Otto von Arnold.

Grovt skattebrott ger fängelse

Hade Skatteverket avslöjat fusket innan en person hunnit göra en rättelse, och det visade sig att personen hade dolda förmögenheter utomlands i storleksordningen 40-45 miljoner hade Skatteverket påfört både skattetillägg och personen riskerat att bli brottanmäld. Det säger Margareta Nyström, projektledare på Skatteverket.

– De som begått grovt skattebrott riskerar fängelse, från sex månader till sex år.

Oavsett vilken position i samhället man har?

– Oavsett, ja, säger hon.

Fakta: Så mycket pengar handlar det om

Skattefelet kallas den skatt som varje år inte betalas in till samhällets kassa. Svartarbete, momsfiffel, skatteplanering och rent slarv är stora delar. De svenskar som gömmer pengar i utlandet står också för en ansenlig summa av den undanhållna skatten. Enligt Skatteverkets senaste uppskattning är det drygt sju miljarder kronor varje år. De beräkningar som finns är mycket osäkra och försiktiga. Sannolikt är den undanhållna skatten som har med utlandet att göra – det så kallade ”internationella skattefelet” – ännu större. Räknar man med bolagens skatteflykt i den internationella skatteflykten stiger den borttrixade skatten till 46 miljarder kronor varje år.

De sju miljarder som försvinner årligen skulle räcka till 19 000 undersköterskor i äldreomsorgen.

Eller skolgång för 76 000 mellanstadieelever, med allt inräknat – lärare, lokaler, skolböcker och lunch.

Eller tre gånger mer än kostnaden för hela elevhälsan med landets alla skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och skolpsykologer.

Eller kostnaden för kustbevakningen med dess 23 kuststationer, fartyg, flygplan och personal. Och fem hela kustbevakningar till.

Det är även sex gånger mer än vad Sveriges alla idrottsföreningar får i stöd från staten varje år till hela barn- och ungdomsidrotten. Och det är mer än det kostar att driva och underhålla Sveriges alla kommunala idrottsanläggningar – planer, hallar och joggingspår.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

De gömda skattemiljarderna

Mer i ämnet