Foto: TT

Professorn om social fobi: ”En gigantisk folksjukdom” 

Uppdaterad
Publicerad

Uppemot en sjättedel av befolkningen beräknas lida av någon form av social fobi. För de svårast drabbade kan problemen bli så allvarliga att det blir svårt att gå ut.
SVT Nyheter ställde fem frågor om social fobi till Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet. 

Vad är social fobi? 

Social fobi brukar beskrivas som rädslan att bli granskad av andra. Exakt vilka situationer som upplevs jobbiga varierar, liksom hur stort lidande de orsakar.

– Man kan dela upp det i situationer där man måste prestera inför andra, det som vi ofta kallar scenskräck, och situationer som handlar om umgänge, att till exempel gå på en fest eller ringa till personer man inte känner, säger Tomas Furmark, och fortsätter:

– Om man pratar om diagnosen social fobi så har man ofta problem med båda domänerna, även om man också kan uppfylla kriterierna genom att tycka att en enda situation, till exempel tala inför en grupp, är extremt jobbig. 

Social fobi och blyghet – vad är skillnaden?  

– Gränsen är oklar. Social fobi är en psykiatrisk diagnos och den har handikappande konsekvenser på ett helt annat sätt. Det ska vara en markant ångest som innebär lidande eller stör livet, säger Tomas Furmark. 

Hur många drabbas? 

Enligt en svensk studie lider cirka 15 procent av befolkningen av social fobi. Cirka 2 procent beräknas ha svår social fobi enligt samma studie. 

– Det är många. Begreppet folksjukdom används om sjukdomar som drabbar en procent av befolkningen så med det måttet så är svår social fobi en folksjukdom. Räknar man med alla 15 procent så är det en gigantisk folksjukdom, säger Tomas Furmark.

Vilka drabbas? 

Vad man vet finns ingen enskild känd orsak. Istället handlar det om ett samspel mellan arv och miljö. 

- Mellan 30 och 50 procent kan förklaras av gener. Resten vet vi inte så mycket om men det kan vara en inlärd rädsla som tas över genom att observera andra, till exempel föräldrar, säger Tomas Furmark.

Forskning från Uppsala universitet har också visat på att hjärnan hos den med social fobi tillverkar mer serotonin.  

Annan forskning har visat att kvinnor drabbas oftare än män. 

- På två drabbade män så går det tre kvinnor. Bland de som söker hjälp däremot finns en övervikt av män. Varför vet man inte riktigt men en teori är att social fobi kan upplevas som mer handikappande för män, säger Tomas Furmark.

Vilken hjälp finns – och när ska man söka? 

Kognitiv beteendeterapi, KBT, har det bästa forskningsstödet på lång sikt medan antidepressiva läkemedel, SSRI, har lika bra resultat på kort sikt, enligt Furmark. 

– Får man ett liv som genomsyras av undvikanden eller om man varje gång man ska göra en vis sak känner ett väldigt starkt obehag och detta tar mycket energi – då kan det vara tecken på att man ska söka hjälp.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer