Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Alla kraftslag behövs”, säger Energiföretagens vd Åsa Pettersson. Foto: SVT

Prognos: Risk för elunderskott

Uppdaterad
Publicerad

Sverige kommer att behöva mer än dubbelt så mycket el om bara drygt 20 år för att klara den gröna omställningen av industrin. Den bedömningen gör Energiföretagen i en ny prognos och varnar för att det inte kommer att gå.

– Det går alldeles för långsamt, säger vd Åsa Pettersson.

I dag används i Sverige 140 terawattimmar (TWh) el varje år. När Sverige ska vara fossilfritt till år 2045, kan det behövas så mycket som 330 TWh, alltså mer än dubbelt så mycket. Det visar en ny prognos från branschföreningen Energiföretagen.

– Alla kraftslag behövs. Vi måste röja hindren för allt, och skapa acceptans i samhället för den här utbyggnaden, säger Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen, som efterlyser en bred politisk överenskommelse för ökad elproduktion.

Det kommer att krävas mer el till stål, vätgas, elektrobränslen för flyg och sjöfart, pappersindustri, batterifabriker, datahallar, konstgödsel och elbilar. Foto: SVT

”Apolloprojekt”

Att ersätta fossila bränslen kräver elektrifiering. Men det gäller inte bara att bygga ny elproduktion, utan också om att hålla befintliga kraftverk igång så de inte faller för åldersstrecket. Totalt handlar det enligt analysen om ett gap på 290 TWh som behöver fyllas. Det är lika mycket som ungefär 35 stora kärnkraftreaktorer eller 10 000 vindkraftverk.

– Det är en typ av månlandning för oss som land, säger Åsa Pettersson.

Hur ser det ut i dagsläget för att klara det här?

– Det går för långsamt, alldeles för långsamt. Så vi behöver snabba på utbyggnaden av produktion och elnät om vi ska klara det här.

Till 2045 måste det byggas och renoveras kraftverk som kan ge hela 290 TWh. Foto: SVT

Ny industri kräver mycket el

Att bara bygga ut elnäten till 2045 kommer enligt Energiföretagen att kosta 1000 miljarder. Till det kommer enorma summor för att både underhålla befintliga kraftverk och bygga nya.

Elöverskottet idag i Norrland kan vända till ett stort underskott. Foto: SVT

Det allra mesta av ökningen beror på två stora projekt i Norrland för att göra fossilfritt stål, Hybrit och H2GS. De kommer att kräva cirka 100 TWh om året. Dagens elöverskott i Norrland riskerar att svänga till ett stort underskott om 25 år.

– Om vi bygger ut i dag kommer det här gapet att överbryggas. Annars blir de här industriprojekten inte av. Så vi måste se till att vi bygger ut energiproduktionen i den takt omställningen behöver.

Men mycket av behovet beror på nya industrisatsningar på stål, vätgas, gödsel och annat. Måste vi verkligen bygga ut elsystemet för det?

– Måste vi nå klimatmålet 2045?, svarar Åsa Pettersson retoriskt, och fortsätter:

– Det har vi satt upp som mål som värld och som land och vi ska nå parisavtalet. Vi ska ställa om alla industrier, och det lättaste sättet är elektrifiering.

Prognoser har skruvats upp

Prognoserna över hur mycket el som kommer att behövas i framtiden har skruvats upp de senaste åren.

2016 bedömde Ingenjörsvetenskapsakademin behovet 2030- 2050 till 128–165 TWh.

Svenskt Näringsliv beräknade 2020 behovet till 200 TWh. Det uppdaterades 2022 till 290 TWh.

Energiföretagen uppskattade 2021 behovet år 2045 till maximalt 310 TWh. Nu bedömer branschen behovet till 330 TWh.

Energimyndigheten gjorde i slutet av 2022 bedömningen att årsbehovet kan bli 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045.

Ökningen förklaras i huvudsak av att det har lanserats nya industrisatsningar som kräver mycket el.

Energiföretagen är en branschförening för 400 företag inom elnät, elproduktion och fjärrvärme.

Jämförelsen ovan bygger på reaktorer av samma storlek som i Forsmark (ca 8 TWh/år), och vindkraftverk på 8 MW som levererar el i samma utsträckning som vindkraftsparken Markbygden 1.

Energiföretagen jämför behovet med 260 stora vindkraftsparker eller 32 reaktorer.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.