Foto: TT

Rädda Barnen: Flyktingbarn nekas psykvård

Uppdaterad
Publicerad

Flyktingbarn med psykiska problem får inte alltid den hjälp de skulle behöva. Det menar Rädda Barnen som tar emot barn och unga som nekats psykiatrisk vård. – Vissa barn avvisas av vården fast de skulle behöva hjälp, säger Erica Mattelin, psykolog på Rädda Barnen.

Det kan handla om hopplöshetskänslor, sömnsvårigheter, nedstämdhet och en känsla av att inte vilja leva. Till Rädda Barnen kommer varje vecka barn och unga som behöver hjälp att bearbeta svåra upplevelser. Några av dem har utvecklat en depression, vanligaste diagnosen är posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Erica Mattelin, psykolog på Rädda Barnen, säger att den psykiatriska vården till flyktingbarn ser väldigt olika ut, beroende på var i landet man befinner sig.

– Det finns, mig veterligen, ingen systematisk översikt men vår erfarenhet är att det skiljer sig markant mellan olika delar av landet. På vissa håll, som i Skåne, har man verkligen satsat. På andra håll verkar man ha svårigheter med att bemöta och ta hand om de barn som söker hjälp.

Alla har samma rätt till vård

Alla asylsökande som kommer till Sverige har rätt till en hälsoundersökning. Om ett barn har symptom som tyder på psykiska problem ska hjälp erbjudas av barnpsykiatrin.

Men det händer att barn som söker vård inom barnpsykiatrin stoppas i dörren. Det berättar Erica Mattelin som flera gånger tagit emot barn efter att de har blivit nekade.

– På vissa ställen får man ingen hjälp alls. De har fått höra nej, du kommer inte läggas in, det här är inte ärende för oss. Trots att vi bedömer det som att de har tydliga symptom.

I de fall som Erica Mattelin känner till har förklaringen från vården varit att problemen har med asylprocessen att göra eller att symptomen inte är tillräckligt starka. Men oavsett vad symptomen beror på så ska man få hjälp, menar hon.

– När det gäller barn med psykiska problem så ska alla ha samma rätt till vård, även barn utan papper. Det säger lagen. Man uppfyller inte uppdraget som sjukvårdsinstans om man inte erbjuder vård till de barn som är behov av det. När barn som vi bedömer verkligen har symptom avvisas, då är det ett problem.

SKL: Problem riskerar att förvärras

Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges kommuner och landsting, SKL instämmer i bilden av att barnpsykiatrin är hårt pressad och till och med avvisar barn med psykiska problem.

– Vi får rapporter från barn och ungdomspsykiatrin att man är väldigt belastad och att barn avvisas. Det gör ju att problemen riskerar att förvärras eftersom man då inte sätter in hjälp i tid.

Under hösten kom ett stort antal asylsökande till Sverige, men redan innan det var psykiatrin pressad. Trots att regeringen skjutit till extra resurser till kommunerna behövs mer menar Ing-Marie Wieselgren.

– Alla gör mer än de någonsin gjort men det räcker inte.

Anledningarna till att barn nekas vård kan var flera menar hon.

– Det finns ibland okunskap om vilken rätt patienten har, ibland handlar det också om vanmakt. Det är jobbigt att vänta på asyl och som vårdpersonal kan man känna att man inte kan hjälpa med den delen. Men har barnen psykiska problem så måste de ju självklart få hjälp.

Framförallt är det mer resurser och mer utbildning som krävs, menar Ing-Marie Wieselgren, något SKL nu också diskuterar med folkhälsominister Gabriel Wikström.

– Det handlar om brist på pengar men även personal med rätt utbildning. Vi måste ta krafttag och det är därför vi för samtal med regeringen.

Se veckans Friktion i SVT Play!

Om Friktion

Visa

I SVT:s nya utrikesprogram Friktion möter Sverige världen. I reportage och studiosamtal vänder och vrider Friktion på de utrikesfrågor som väcker engagemang och oro. Tisdagar 20.30 i SVT2 och på SVT Play. Diskutera programmet i sociala medier #friktion #svtnyheter. Tisdagen den 3:e maj handlar det om terrorgruppen IS.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friktion

Mer i ämnet