Bakom många av de beräkningar politikerna hänvisar till står Riksdagens utredningstjänst. Och enligt dess chef Gunnar Fors var det Allianspartierna som tog initiativet till att få in mer statistik i debatten.
-Man började verkligen att hänvisa till och använda våra siffror inför valet 2006. Allianspartierna använde oss systematiskt för att räkna ut olika förslag, säger Fors.
Riksdagens utredningstjänst servar riksdagsmännen med fakta och i dag används tjänsten av samtliga partier och citeras ofta i medier.
-Man frågar inte bara oss när man ska göra egna saker, utan också när man ska granska andras utspel och förslag. På ett år gör vi ungefär 1.900 utredningar, säger Gunnar Fors.
Saklig debatt
Att politiken blivit mer kunskapsorienterad är ett tämligen nytt fenomen. I bästa fall kan det leda till att göra debatten mer saklig.
-Det är ändå bra att man har en grund. Varför man påstår en viss sak kan ju relateras till olika siffror, säger riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP).
I den kommande valrörelsen kan man räkna med att få se siffror som rör till exempel arbetslösheten och sjukförsäkringen.
Även siffror kan tolkas
I dag finns det fler källor till statistik än någonsin. Anledningen till att Riksdagens utredningstjänst används mer än andra är att deras uträkningar anses vara mer objektiva än partiernas egna.
Men siffrorna kan tolkas på olika sätt. Ett exempel är hur Jan Björklund i Agenda 14 mars citerar utredningstjänstens rapport kring skatterabatten för hushållsnära tjänster och säger att ”Utredningen som kom från Riksdagens utredningstjänst visar att det här går ungefär runt för samhället.”
På utredningstjänsten menar man att det ännu inte finns belägg för detta påstående.
-Det är olyckligt när man använder våra rapporter som tillhygge, säger Olof Eddesten, sektionschef för Riksdagens utredningstjänst.
Även om statistik kan framstå som tydlig föreligger dock faran att ständiga sifferexerciser som tolkas på olika sätt i slutändan kan leda till förvirring.
Stina Blomgren