Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Axel Rydén

”Din nöd – bankens bröd”

Publicerad
Analys ·

Storbankerna gör nya rekordresultat tack vare att de släpar fötterna efter sig när de ska höja sparräntorna, konstaterar SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.

Alexander Norén

Ekonomikommentator

I dag visade både Swedbank och SEB upp toppenfina kvartalsrapporter. Bägge med 12 miljarder i rörelseresultat. SEB 70 procent bättre resultat, för Swedbank en fördubbling jämfört med ett år sedan. I går gjorde även Nordea en rekordvinst för andra kvartalet. I morgon väntas Handelsbanken också briljera. 

Alla njuter av samma sak: De höga räntorna!

Det som plågar kunderna boostar bankvinsterna. Det ser man i det så kallade ”räntenettot” som är skillnaden mellan vad de betalar för att låna in (räntan vi får på bankkontot) och vad de får betalt för att låna ut (boräntan vi betalar). Det här räntenettot stiger nu snabbare än en överhajpad kryptovaluta. För Swedbank har det exempelvis stigit med 80 procent på ett år och står nu för sju av tio intäktskronor.

Payback-time för direktörerna

Banker är per definition pengamaskiner. Deras viktigaste funktion är att skapa nya pengar genom utlåning. Själva behöver de bara finansiera en bråkdel av pengarna de lånar ut, så ju mer de lånar ut desto bättre för lönsamheten. Det är ena sidan av pengamaskinen, som gick på högvarv under lågränte-epoken. 

Den andra sidan blomstrar nu. När Riksbankens styrränta var negativ vågade de inte skicka vidare den till oss kunder som annars hade fått se pengarna på sparkontot minska. Nu är det payback-time, tänker bankdirektörerna. Så därför skäms man inte för att bättra på räntenettot genom att vara snabbare att höja boräntor än sparräntor.

Bankerna lever i den bästa av världar

De kan tacka Riksbanken för den här gratislunchen! Och tacka den dubbelt. Bankerna tjänar även mer på att ha pengar parkerade på det konto de får ha i Riksbanken, till högre ränta. Lite efterrätt på köpet. Samtidigt som baksidan av att ha lånat ut mycket inte visat sig än. Eftersom konjunkturen tuffar på oväntat bra, så är kreditförlusterna minimala.

Ja, bankerna lever för tillfället i den bästa av världar. Att vara bankdirektör idag är samma räkmacka som att vara fastighetsmäklare för två år sedan. Men precis som den senare märkt att en lägenhet inte längre säljer sig självt, så kommer den dagen då bankdirektören tvingas inse att även en pengamaskin kan hacka.

Kan komma större utdelningar

Då är det bra om man sparat i ladorna, som finansministrar brukar säga. Lägger man undan vinst från de feta åren, så behöver man inte hamna i nöd om det dyker upp en fastighetskris eller något annat hemskt. Men bankerna vill inte ha mer pengar i kassan än lagstiftningen säger är nödvändigt, för då påverkas lönsamheten negativt. 

Så vi ska inte bli förvånade om miljarderna kommer delas ut till aktieägarna istället. 2023 ser ut att bli året då den gamla klyschan ”du ska inte vara kund i banken, du ska äga aktier i banken” stämmer bättre än på länge. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.